lördag 29 juni 2013

The new generation


Börjar med att önska en fin midsommar i efterskott! Här har det varit mer datorproblem. Veckan efter att jag fått paket från älsklingen Frank var det åskväder och routern dog... En ny vecka utan internet, nästan iaf.


Undrar om jag kan få ännu mer pynt efter denna reklamkampanj ;-) Fast egentligen är det ju ingen reklam alls...

Nåväl, Torparkärringen är tillbaka i etern och sommaren är här! varmt och gosigt coh lämpligt med regn. Detta är första gången sedan jag flyttade söderut som det inte varit sönderbränt före midsommar. Det ni!

Vilken härlig tid det är nu. Skogen sjuder av liv! Det dyker upp fågelungar från olika håll och de är så otroligt söta! En jag haft span på är Större hackspett. I ett hål i en asp har det varit ett helt galet tutande. Till slut dök den lille upp i hålet och då var jag redo med kameran. Tyvärr var det mycket svårt att fokusera för jag kunde inte gå så nära. Mamma hackspett var inte alltför nöjd över min närvaro. Hon såg alldeles slut ut, stackarn. Första gången jag sett en fågel med påsar under ögonen!


Den lille då, jaa så här ser han ut:
 

 
En liten filmsnutt på temat passar väl bra. Man måste vara helknäpp som står i ett moln av knott och tittar på fåglar, he he.


Nu har han lämnat boet men jag såg honom idag. Hade för en gångs skull inte kameran med :(

Lördagen var annars den stora fågeldagen. Först nötväckorna. Vilken fart det är på dem! En ren glädje att titta på dem när de joxar omkring i träden!


Nu är det ju så, att även om man är duktig och kan själv så är mamma viktig! Det är hon som sitter i mitten på bilden. Hon visar de små hur man gömmer frön (så ekorren har något att tjyva framöver). Det blir en film om dessa raringar också :))



Vad har vi mer... Jo, talltitan! Rufsig och liten, de har svårt att hävda sig mot de större sorterna.



Kan man känna annat än kärlek? Detta är den i särklass roligaste sommaren här i skogen! Som ni ser så är inte talltitans ungar så jättesmå. En annan goding är sädesärlan. Synnerligen trevliga fåglar! Nu har det dykt upp minivarianter också :)) Först ut är honan, som jag tog för en unge till en början. Jag kände ju inte igen den!


Förlåt så mycket frun! När jag träffade den lille var det solklart! Sicken raring!


Ser inte alltför svältfödd ut heller, he he. Nästa gäng jag väntar på är joxarna. De har byggt bo mellan takplåten och spånet på uthuset. Ett Herrans liv, jag lovar. Tyvärr missade jag när de flög ut, men man kan ju inte få allt!


De syns inte tyvärr, men de hörs desto mer som sagt. När jag stod och spanade så fick jag en smärre chock. På väggen satt den läskigaste pryl jag någonsin sett! Ekoxe. Om skalbaggar tycker jag INTE och definitivt inte när de är stora som hus, typ...

 
Nej, det där var så läskigt så jag fortsätter med småpippisarna istället. När gulsparvens ungar flög ut satt vi på första parkett. Vilken förmån att få se dem!
 
 
Konstant hungriga! Mamma G. Sparv hade fullt sjå att mata dem.
 
 
Såklart var Torparkärringen tvungen att se hur nära man kunde komma. När de är sådär små har de inte förstånd att vara rädda.
 
 
Just detta gäng föredrog att bli matade istället för att äta själv. I midsommaraftonens regnskur intogs buffén på detta vis:
 
 
En av de små var mindre rädd än de andra. Den satte sig på fågelbordet och jag gick närmare och närmare. Vilken söt liten påse!
 

 
Kärlek! Som ni förstår så är denna bild tagen vid det första tillfället, jag hoppar lite he he. Med detta avslutar jag för denna gång. Ska försöka att inte hålla på i flera veckor med inläggen i fortsättningen! Ha en fortsatt förträfflig helg!
 
Kram
Lisa


lördag 8 juni 2013

Reptiler

Som rubriken antyder så blir detta ett slingrande inlägg. Alltså bör alla som ogillar kräldjur sluta läsa efter en stund!

Kan först berätta att denna nationaldagsledighet varit fantastisk! Perfekt väder, sisådär en 24 grader i skuggan. Passar en frusen Torparkärring mycket bra. Har varvat dagarna med att fixa lite färg på kroppen och att plantera blommor. I växthuset växer det så det knakar. Vilken bra grej! Kan man få be om att vinna en större summa pengar på hästar eller nåt så jag kan köpa ett stort växthus? Fast då måste man visst spela först, he he.

Så över till andra som gillar sol och värme. För att ge er en chans att undvika vad som komma skall slänger jag in lite fåglar först. Sparvhöken har varit ganska närgången i början av sommaren och den söta flugsnapparen som funderade på om detta kunde vara en bra boplats.



Så byter vi från fjädrar till fjäll. På väg hem från affären tidigare i vår skrek jag till maken: En orm! Han fattade ingenting men vet att hans fru ser allt. Vi stannade och jag hoppade ut ur bilen. Jodå, en huggorm låg vid sidan av vägen och myste i solen. Kameran är ju alltid med så det blev bildbevis.


Min knäppa make (som inte alls gillar ormar) var tvungen att peta på den med en krycka. Det var första gången jag hört en orm väsa! Det som borde ha blivit en riktig fotosafari blev inte riktigt så. Jag hade fullt upp med att hålla koll på make, orm och kamera, he he.

En solig söndag ett par veckor senare fick vi besök på altanen av en annan raring. En skogsödla! Ödlor tillhör mina favoriter men tyvärr fick jag inte tag på den. Jag hade velat hålla i den!


Detta var verkligen dagen med tema ödlor, för när jag senare joxade runt i trädgården träffade jag ett par kopparödlor. Nu var jag snabbare och lyckades få tag på en. Maken var jätteimponerad att jag vågade hålla i den! Vaddå, det är ju en helt ofarlig ödla :))


T-kärringen tycker den är så fin! Den har så snällt ansikte. En annan typ som är jättefin träffade vi under en promenad. Ingen jag plockade upp, men det blev ett bra fototillfälle. En snok låg på vägen och solade.


Snokar är verkligen vackra! Jag tycker om de runda pupillerna, som fö är kännetecknet på dem. Det kan vara svårt att se skillnad på huggorm och snok om de ligger stilla men ögonen avslöjar dem. Och hastigheten. Snokar är otroligt snabba!

Så var det det där med kopparödlor. Vissa Torparkärringar roar sig med att leta rätt på dem och det finns gott om dem i trädgården. Som avslutning en annan polare jag stötte på (och jo det är en annan, denna såg inte likadan ut på kroppen).


Självklart släppte den snälla T-kärringen tillbaka den på samma plats. Vilken fin knorr den gjorde!


Nu blir det bara en ödla till, jag lovar. Med den tackar Herr eller Fru Kopparödla och underteckand för denna gång. Hoppas att ni blivit lite mer positivt inställda till dessa djur. Även om inte alla vill vara nära dem så är de väldigt fina...



Kram
Lisa

lördag 1 juni 2013

I trädgården (och lite puffins, he he)

Det har blivit väldans mycket fåglar och utflykter på sistone. Inte några rapporter från trädgården. Det har hänt en hel del på sistone. När våren kom gick det fort! Nästan alla tulpaner har blommat över, buhuu. Alla vita skyar är borta buhuu. Men syrenerna har precis börjat blomma och det doftar underbart, TJOHOO!

Från blommor till fåglar. Där jag var på ostkusten i England gjorde man stora affärer på temat lunnefåglar. Det fanns allt möjligt att köpa. En öl fick följa med hem, mest för att etiketten var kul. Den var inte den godaste jag druckit. Presenter till maken i form av "spillning" och sockar till oss båda.


Härlig humor med chokladpluttarna, he he. Jag köpte en CD med passande titel också: Music for tired gardeners. Den är helt underbar! Passar bra som bakgrundsmusik när man pysslar i trädgården och uppenbarligen är den bra att somna till. Igår satt jag vid datorn efter middagen, maken låg på soffan och somnade så sött! Vinet kunde jag absolut inte låta bli. Lindisfarne fanns i närheten men dit hann jag inte. Smuttade på det på kvällarna (fick hälla ut när jag åkte hem, det var ju ingen partyresa jag gjorde) och tog med en hem.


Den sparas till något speciellt tillfälle framöver. Så byter jag ämne igen och övergår till trädgården.

Vädret är minst sagt varierande. Några dagar med riktig värme och sol och så nu när det är helg kommer regnet... Illa, illa när det är så mycket som är ogjort! Jag har fixat klart pallkragarna, nästan iaf. Innan jag fyller på med jord ska jag sätta plast men det vill jag helst göra när det är torrt, morr.



Den med duk på har jag satt lök i och övrig grönska är ogräs. Jag fyller botten med gammal jord och sånt och nu innan jag gjort klart frodas det oönskade. Frodas gör också jordgubbarna som fått flytta till en krage i år.


Ann i Gummans Trädgård förärade mig några små plantor förra året, det ska bli kul att se hur de tar sig!

Jag började skaffa mer perenner förra året. Faktiskt ganska skönt att inte sätta så förtvivlat mycket frön. Viisa växter visade sig ha fler egenskaper än att vara fina. Axmalvan har spridit sig något oerhört! Tur jag har gott om plats, för jag har delat och flyttat skott.


Lite tomt längst fram, där hade jag lejongap bl.a i fjol men jag har inte sått några i år. Får bli att köpa ettåringar och fylla ut med... Bakom dammen frodas det över förväntan! De plantor jag flyttade dit trivs förträffligt. Kan tänka att den ständiga tillgången på vatten gör sitt till. Kaveldunen har blivit fler, de blommade i höstas!


Årets absoluta glädje är att näckrosen överlevt! Jag glömde den och var helt säker på att den skulle dö, men den är hur lycklig som helst. T-kärringen är lyckligast!


Eftersom jag var sen med sådderna i år, så fick det mesta  flytta ut direkt efter omskolningen = inte så fullt överallt = mindre gnäll från maken, he he. Något som ytterligare förbättrar min status vad gäller odlande är att jag numera har ett litet växthus att sätta in plantor i. Vi byggde ett själva a la Kajsa Varg; Man tager vad man haver.


En armeringsmatta fäst vid en träram och så byggfolie utanpå. Kanske inte snyggast med den blå färgen, men det fungerar ju!


De plantor som har stått där i fem dagar nu mår förträffligt och de växer. Det ska bli spännande att se hur det går med tomaterna och gurkplantan som ska bo där permanent. Det lär bli bättre än på friland iaf. Vi tror ju inte att detta ska hålla så länge, Ett par år kanske och sedan är nog plasten slut. Planen är förstås att skaffa ett riktigt växthus modell något större (detta är bara på 4 kvm, mattan fick styra) men det får bli ett annat år. Jag är hur som helst jättenöjd och glad!


Jag flyttar dit både smått och stort. Kunde ju inte låta bli att handla på rea i veckan. Ettåringar som ingen hade tid att pyssla om slumpades bort och då var jag snabb! De blir som nya bara jag rensar dem och pysslar om dem.

Innan vi skiljs för idag så tycker jag det är dags för filmtajm igen. Detta är årets tulpaner (med tillhörande fågelsång). Inser i efterhand att jag skulle skrivit in namnen... Fast jag har glömt bort vad flera av dem heter. Jaja, ni får roa er med dem ändå!



Regniga sommarhälsningar från Lisa!