Besök i Hufvudstaden

Ja, det blev som sagt ett litet besök i storstan. Det var en strålande vacker dag och då kan t.o.m en Torparkärring tycka det är trevligt i en stor stad. Så mycket tid för förlustelser fanns inte men en snabbis till Bergianska hanns med. Det var läänge sedan jag var där sist och på den tiden var jag inte så trädgårdsintresserad. För att ni ska förstå hur uråldrig jag är så kan jag berätta att sådana här påminde om min barndom, he he.

Vilken ljuvlig syn! De där rymdäggen som ligger strödda på ängarna nuförtiden är inte alls fina. Utan skal går de väl an, men med ser det för jäkligt ut! Stora, vita klumpar, fnys. Neej, det var bättre förr när allt såg ut på detta viset:

Ha ha ha haaa! Nåväl, så gammal är jag inte men TV:n var svartvit när jag var riktigt liten. Mer färgglatt blev det efterhand. Det diskuteras ofta i olika trädgårdssammanhang om huruvida gult är fint eller fult. Jag tillhör de som gillar gult och håll med om att man blir glad av en mängd rudbeckior!

Det fanns såklart en hel del att titta på men växthusen fick vara. En annan gång...

Jag bodde på Södermalm och hotellet var ingen höjdare enligt mig. Pluspoäng för trapphuset dock. Riktigt mysigt tycker jag!

Utsikten från gatan kan man inte heller klaga på. Stockholm är en vacker stad men vissa attraktioner föredrar jag att titta på på avstånd. Aldrig att jag skulle ge mig på något sådant här - och BETALA för det dessutom! Tveksamt om jag skulle göra det även om någon betalade mig.

Mannen i mitt liv ser bilden och önskar att han var där. Smaken är olika... Det enda T-kärringen gör på tivolin är att åka spöktåg och liknande och klubba grodor (eller ekorrar). Lustiga huset är kul också... Neej, jag föredrar att titta på avstånd och konstaterar att Grönan på kvällen ser ut som en godispåse, faktiskt riktigt inbjudande!

Fredagen ägnades åt föreläsningar och det var sena kvällen innan Torparkärringen var hemma i skogen igen. Även om Stockholm är vackert på kvällen med alla ljus, så är det en njutning att komma hem och sätta sig ute i mörkret och lyssna på gräshopporna och vindens sus i träden. Inga belysta byggnader men en fantastisk stjärnhimmel. Borta bra men hemma bäst alltså. Tycker dock att jag borde besöka Hufvudstaden lite oftare, jag gillar museer t.ex och det finns flera som jag ännu inte besökt. Kanske jag kan locka med maken på en liten sväng framöver... 

Med detta önskar jag er en fin avslutning på helgen, vi hörs!

 

                              Kramisar från

Lisa

Den växer!

Japp! Den växer! Jag sådde Rosenrobinia för tre år sedan och den har knappt rört på sig alls. I år har den satt igång och är nu en meter hög. Ännu roligare är att den har några blommor!

Jag hade inte alls tänkt att den skulle stå där den nu är, men jag vet inte om jag vågar flytta den. Detta blir ju inget stort träd så egentligen kan den vara kvar där den verkar trivas. Bredvid den har jag börjat med ett litet lavendelhav. Alltså, det är så litet så det borde kallas lavendeltjärn, eller kanske -pöl... Hur som helst kommer det att bli fint och dessutom lättskött. Ännu har jag bara placerat ut krukorna och någon gick dit och hade en plan...

Jag undrar vad det är med just den där platsen. Förut var det Kråkan som gjorde sig bad där (och grävde upp blommorna). Nu är det Sir W som använder den som toalett. Bara att foga sig, suck.

Sommarvädret försvann plötsligt. Denna vecka har vi haft flera åskväder (jag körde hem i ett igår och hagel dessutom) och temperaturen har fallit. Jag FRYSER när det bara är 12 grader på morgonen. Dagtid har det varit runt 20 men det luktar höst... Nåväl, det kan bli många fina dagar än men knappast 25 grader igen. Förra veckan trivdes jag perfekt, då hade vi två eftermiddagar när termometern såg ut såhär:

Hemma i skogen alltså... Utanför värmezonen här så var det "bara" 25, he he he. Jämfört med tidigare somrar så har det annars inte varit någon värmebölja. Med närmare 30 grader. Vissa T-kärringar är visst aldrig nöjda!

Vad kan jag mer berätta? Jo, förra helgen var det pelargondag i stan. Det är ett verkligt psyktest! Nu måste jag säga att resultatet blev genomsnittligt, bara tre sorter följde med hem! Duktig och fiiin Torparkärring!

Det hade ju varit omöjligt att INTE köpa Sarah Don, jag gillar ju som bekant hennes make Monty. Herr Anrell mötte jag innan han föreläste och det var ett kul möte. Jag tittade på honom och log, han tittade på mig och log och så hälsade vi på varandra så glatt och skrattade. Sådana kändisar tycker jag om! Det var äkta glädje! Undrar vad folk tänkte, någon trodde kanske att vi kände varandra hihi.

Jag har börjat leka lite mer med mina bilder också. Har upptäckt att svartvitt kan bli riktigt fint. Sir William gör sig bra ofärgad men det gör annat också. Dagliljor t.ex.

Sir William gör sig för övrigt bäst UTAN svart på det vita. Han blir såå fin så när han joxar omkring ute!

Kanske jag ska börja kalla honom Lilla Gubben istället så prickig som han ibland blir. Undrar om jag då blir mer lik Pippi? Hmm, en kappsäck med guldpengar vore inte fel och att bli stark dessutom. Gillar tanken ;-)

Ha nu en fortsatt fin kväll, kära bloggvänner. Jag ska slänga ner lite prylar i en väska inför morgondagens resa till Hufvudstaden. Arbete denna gång, men lite nöje hinns det med. Kanske ett besök på Bergianska om vädret tillåter och så blir det middag med en kollega!

Kram

Lisa

När drömmar går i kras och försäljningstrick!

Börjar med att konstatera att semestern är slut, har jobbat två veckor nu. Att utöka ledigheten till tre veckor var inte alls dumt, speciellt med tanke på basiliskerna som sabbade i början. Faktum är att jag kände mig väldans redo att börja igen! Kan inte vara nyttigt att tänka så, T-kärringen kanske ska söka hjälp, muahahaaaa ;-)

Så till försäljningstricket. Ett besök i butiken som säljer allehanda drycker mot uppvisane av legitimation resulterade i ett fullständigt impulsköp. Detta är inte ett vin jag vanligtvis skulle köpa (inget fel på det men...). Omöjligt att motstå! Vilka elakingar som pyntar flaskan!

Nu är det ju så att solrosen sitter på resårband så det känns som en riktig vinst. Framöver blir det en Torparkärring med solros i håret! Solrosorna i trädgården har inte börjat blomma ännu (sådde sent) så jag får trösta mig med denna tills vidare.

Vad är det då för drömmar som gått i kras? Jo, ni minns kanske att T-kärringen haft en plan på att åka till England igen och besöka Kew Gardens. Faktiskt mer än en plan, jag skulle åka i slutet av augusti var det tänkt. Under semestern tittade jag in på Kew´s hemsida och upptäckte detta:

De stängde den 4:e augusti för renovering. I fem år!!! Jag blev minst sagt bedrövad och funderade först på om jag skulle åka hals över huvud innan de stängde. Nu är vissa Torparkärringar inte så impulsiva så jag la ner hela planen, snyft. Kew är förvisso så mycket mer än detta men visst är växthuset en stor attraktion. Det blir således ingen utflykt denna månad... Fast utflykt blir det, till Kew bl.a. I december närmare bestämt. Årets julresa alltså och Kew har spännande saker då också. Vad tror ni om detta? För att inte bli snuvad så har jag redan köpt biljett! Ett par dagar i London före jul blir bra, synd att maken inte följer med. Så går det när man är egenföretagare...

Och trollsländan har inget med texten att göra, men det behövs en bild här eller hur ;-)

Kan avslöja att jag har ett äventyr till på G, jag skulle ju ut och fara i höst, alltså ger jag mig själv en resa till Toscana i födelsedagspresent! Fyller inte jämt, men det känns bättre att ha en anledning, he he. Ingen make då heller och han är riktigt avis. Jag får väl köpa hem mycket smask till honom!

Eftersom jag slog till med en insekt nyss så tycker jag vi tar ett par till, inklusive make. Jag hittade en riktigt spännande sak i växthuset. Lite läskig också för den var så stor! Maken imponerade och pysslade med den...'

Tala om perfekt kamouflage! Om denna spinnare skulle sitta i ett träd skulle jag aldrig upptäcka den. Riktigt häftig! Mindre häftigt var det häromkvällen. Torparkärringen satt i godan ro i soffan och tittade på TV. Plötsligt såg jag något stort i ögonvrån. Något som satt i taket ovanför soffan. Hjärnan registrerade och hade en teori men innan jag tittade efter så lämnade jag lokalen. Hjärnan hade rätt, det var en vårtbitare! Utomhus går väl an men inne. Mysförstörare! Maken utförde hjältedåd, han bar ut den!

Intressant man det där. Han piper för små spindlar men tar i GIGANTISKA monster! Även om jag tycker de är läskiga så finns det en del av mig som tycker de är lite fina också. Fast jag skulle inte vilja ta i en, de kan faktiskt bitas. Beviset på det fick jag igår när nästa man i mitt liv träffade på en. Sir William började joxa med en och hade bestämt sig för att äta den. Han fick sig ett rejält tjyvnyp vill jag lova för han jamade av smärta. Så går det när man inte är snäll ;-)

När den gröna stackaren trillat av pinn (mittenbilden) blev den uppäten. Det knastrade och var väldans gott? Sir William är helt klart en gourmet för han äter gräshoppor med förtjusning. Jag har provat gräshoppor i choklad. Det smakade choklad och knastrade :)

Nej gott folk, nu är det dags att gå och sova. I morgon väntar säkerligen nya äventyr, man vet aldrig vad som händer när man bor i skogen!

Godnattkram från
Lisa