Dags för årsbyte igen!

Till er alla! Nu ser vi fram emot ett nytt spännande år. Jag gillar ju fyrverkerier under kontrollerade former. Alltså bjuder jag på lite av det som stan hade att visa. I skogen blir det som vanligt inget :)

Kram

Lisa

Bödaluffen 2013

Såklart åkte jag på den årliga vandringsträffen på Öland även detta år. Maken var med och Sir William. Den sistnämnde hade roligt i alla sängar, stugan denna gång hade två sovrum så han passade på att hoppa omkring!

Trots alla sängar fanns det en som var bättre än de andra:

 

 

Konstigt va ;-) T-kärringen låg ju inte så ofta i sängen utan hoppade omkring i skogen och mådde gott. Inte så rolig sträckning på denna vandring men fint väder. Dock var denna september inte badvänlig, jag doppade en fot som snabbt frös till is. Typ...

 

Denna mur känner jag väl igen, vi har gått förbi den två gånger förut. Det gör inget, det ser jättemysigt ut!

Eftersom detta var 6:e året blev det ett tygmärke som belöning. Ni minns säkert förra årets medalj. Vilken härlig tradition detta har blivit!

Denna gång bestämde jag att åka och titta på solnedgången vid Byrums raukar. Vilket skådespel! Fantastiska färger och det var visst inte bara jag som ville ha gratis kvällsnöje. Det dök upp fler. Tyvärr dök det även upp en molnbank, så vi fick inte se solen sjunka ner i havet. Man kan inte få allt...

Ljuveligt! Faktiskt så rofyllt att vi stannar där. Ha en fortsatt fin juldag så hörs vi. Jag har ju utlovat rapport från decemberutflykten också men den som väntar på något gott ;-)

Kram
Lisa

Fortsättningen!

Fyyy, vilken elak människa jag är he he he. Och så nära julafton dessutom! T-kärringen kan kosta på sig det för jag får åtminstone en julklapp, jag har nämligen beställt den själv från BBC shop. Maken har inte inlogg där men det har jag, alltså ser jag fram emot Around the World in 80 gardens med Monty Don!

Och just Monty Don är den som fick mig att vilja besöka denna plats, men innan jag gick in tog jag en fika. Kunde såklart inte låta bli att prata med en gråsparv, man är väl inte Lisa in the Woods för intet!

Okej då, nu ska jag inte jäklas med er längre. Jag besökte Giardino di Boboli! Nu blir det mer bilder och mindre prat lovar jag...

Denna park kräver att man är vid god vigör. Man får kämpa för att komma upp! Jag tror att det är riktigt jobbigt under sommaren när det är varmt, jag hade bara 20 grader och det räckte :) Att vara ansvarig för gräsklippningen kan inte vara någon höjdare heller...

Men utsikten ner mot palatset är väl värt besväret!

Inget fel med det man ser på andra sidan heller (det är där jag sitter på bilden från förra in lägget). Så njutbart i soldiset!

Giardino di Boboli är stooort och jag såg inte allt. Promenaden genom "skogen" bjöd på överraskningar också. Livet hittar alltid en väg:

Tyvärr hade man inte vattnet påslaget. Mycket synd, för det finns gott om fontäner där. Det måste vara fantastiskt när det porlar nedför denna trappa. Man får använda fantasin...

Nu fanns det annat att titta på också, massor av statyer och såklart planteringar. Torparkärringen träffade dock på något helt annat som förgyllde dagen. Ett helt gäng vackra ödlor! Tjohoo!

Buxbomshäckarna kryllade av dem! En extra energikick för mig :) Även om detta är en storslagen park så finns det en plats som för mig blev den största behållningen; den konstgjorda ön Isolotto med citroner i krukor. Inget vatten från fontänen här heller (om ni vill se så kolla "Italienska trädgårdar" med Monty, ligger på Youtube bl.a) men en magisk plats! Så stilla och rofyllt, ja verkligen magi.

Det går inte med ord beskriva känslan av att vara där. Bilderna gör det inte riktigt rättvisa heller. T-kärringen var som ni förstår mycket nöjd med sin utflykt, men just denna plats hade jag önskat att maken fått se. Han hade älskat den!

Florens bjuder på mycket mer än detta, palatsen är värda ett besök också. Tyvärr är köerna flera timmar lång på vissa ställen och jag vägrar stå och hänga! Ett palats blev det och såklart var jag och tittade på Michelangelos David också (kö fast bara typ 35 min). Kort sagt blev mina dagar i Toscana underbara! God mat och vackra miljöer, vad mer kan man önska?

Med detta lämnar jag er för denna gång. Ha det nu så mysigt i julstöket! T-kärringen har inte återhämtat sig efter sitt slitsamma arbetsår så det går långsamt med pysslandet i detta hus. Jag prioriterar mitt mående och gör bara det jag tycker är kul. Det blir väldans långa kaffepauser i soffan, he he. Det kan låta lyxigt med flera utflykter på samma år, men de har varit behövliga för både kropp och själ. Jag har haft något att se fram emot! Tackar Skatteverket för återbäringen som betalade Italienresan :)

Jag har ju mer att berätta om, på temat trädgård dessutom. En liten sneak-peak kan ni förstås få, kolla skylten ;-)

Kram

        Lisa

Ett inlägg minsann!

Bäst jag ger ett livstecken ifrån mig. Jag borde helt klart vinna massor av pengar så jag inte behöver jobba så mycket. Arbetet påverkar fritiden alltför mycket! Nåväl, nu har jag tagit semester till efter Trettonhelgen så det finns hopp om lite livstecken från skogen. Faktum är att det har hänt en hel del sen jag skrev sist. Jag har inte bara jobbat utan passat på att ta några semesterdagar i samband med helgerna och åkt på äventyr. För att inte detta inlägg ska bli så in i bängen långt så lägger jag upp bilder med minimalt med text (och hur ska en ordvrängare som jag klara det då). Vi kan börja med det jag gjorde strax efter födelsedagen, då åkte jag hit:

Lutande Torparkärringen i Pisa! Det var första gången jag rest söderut i mitten av oktober men definitivt inte den sista. Guud, så skönt med värme när vi i Sverige har höstrusk! Ja just ja, det skulle ju vara ett fotoinlägg. F´låt...

Pisa är en sisådär rolig stad. Man gör den på en dag. Såklart blev det transportstrejk så jag blev strandad en extra dag, tråkigt när det finns annat att göra i Toscana. En stad som däremot är supermysig är Lucca. Mindre folk och mer mys!

Jag ramlade över en keramiker och jag hade kunnat ta med mig allt hem! Underara saker! Nu tillät varken plånboken eller resväskan (jag ehmm, köpte en extra väska när jag skulle hem) något sådant men de två mindre skålarna i framkant mitt på bilden är mina :)

Hur trevlig stad Lucca än är, så tycker jag det är jobbigt med städer. Jag blir trött helt enkelt. Under denna resa kom jag på ett sätt att vila och hämta energi: att besöka botaniska trädgårdar! Jag kan rekommendera det. De finns på många ställen, om inte annat kan en park vara passande. I Pisa finns världens äldsta sådan där det bedrivs undervisning, fast den var inte så fin. I Lucca "fastnade" jag vid denna damm och fyllde upp full tank.

Aaahh, frisk luft, vackra träd och fågelsång - det är energi för en Torparkärring! Lucca är omgiven av en hög mur och man kan gå uppe på den. Här och där finns konstig konst att titta på, sånt man blir glad av för att det är just så kul!

Med en vacker vy uppifrån muren lämnar vi Lucca och åker vidare...

Är man i Toscana bara MÅSTE man ju åka till Firenze, Florens alltså. Där blir gamla T-kärringar trötta för det är som att vara i en myrstack! Efter lunch kryllade det av folk men jag hade samlat energi redan innan. Var får ni veta om en stund, he he. Domen i Florens är den vackraste kyrkobyggnad jag sett. Jag pratade i telefon med maken när jag kom runt ett gathörn och såg detta:

Jag tappade talförmågan! Nu blir jag lite tjatig, men något så utsökt har jag aldrig sett!

Åk dit, åk dit! Förlåt för mi ogudaktighet, men den här snubben har ju helt rätt i att man ska sikta uppåt. T.o.m duvan fattar det!

Ett stort tack till den som uppfann telezoomen! När jag glott färdigt på all denna grannlåt var det dags för det egentliga målet med hela denna resa. Platsen där jag verkligen kunde vila:

Hoppsan vad långt detta inlägg blivit! Jag tror jag stannar här en stund och vilar. Vi hörs senare!

Ciao,

   Lisa

HEEEJ!!!

Hallå, kära bloggvänner! Tala om inaktiv Torparkärring, åtminstone när det gäller att blogga. Jag har inte varit överaktiv i andra sociala medier heller, det har varit en jobbig höst arbetsmässigt. Nåväl, jag är frisk och kry och idag dessutom ett år äldre. Vet inte vad jag ska tänka om det, jag börjar ju bli mer och mer TorparKÄRRING ;-)

Eftersom jag inte vet vad jag ska berätta om så dänger jag på er lite fåglar. Igår kom pilfinkar på besök för första gången och när jag ropade vinka till Torparkärringen så gjorde de det!

Kul pippisar! De är glada också, det är inte varje dag man träffar en fågel som ler!

Faktum är att de här gynnarna roar mig mycket. Idag råkade jag få se något helt nytt - en pilfink med mustasch. Det ni!

Som ni ser så har hösten kommit. Löven har fallit från vissa träd, i övrigt är det bedårande vackert ute. Ni får några höstbilder också, lite färgboost mår man inte dåligt av!

Och nu får det räcka för idag. Jag måste ju fortsätta att lata mig på min dag :D

Kramisar från

Lisa

Besök i Hufvudstaden

Ja, det blev som sagt ett litet besök i storstan. Det var en strålande vacker dag och då kan t.o.m en Torparkärring tycka det är trevligt i en stor stad. Så mycket tid för förlustelser fanns inte men en snabbis till Bergianska hanns med. Det var läänge sedan jag var där sist och på den tiden var jag inte så trädgårdsintresserad. För att ni ska förstå hur uråldrig jag är så kan jag berätta att sådana här påminde om min barndom, he he.

Vilken ljuvlig syn! De där rymdäggen som ligger strödda på ängarna nuförtiden är inte alls fina. Utan skal går de väl an, men med ser det för jäkligt ut! Stora, vita klumpar, fnys. Neej, det var bättre förr när allt såg ut på detta viset:

Ha ha ha haaa! Nåväl, så gammal är jag inte men TV:n var svartvit när jag var riktigt liten. Mer färgglatt blev det efterhand. Det diskuteras ofta i olika trädgårdssammanhang om huruvida gult är fint eller fult. Jag tillhör de som gillar gult och håll med om att man blir glad av en mängd rudbeckior!

Det fanns såklart en hel del att titta på men växthusen fick vara. En annan gång...

Jag bodde på Södermalm och hotellet var ingen höjdare enligt mig. Pluspoäng för trapphuset dock. Riktigt mysigt tycker jag!

Utsikten från gatan kan man inte heller klaga på. Stockholm är en vacker stad men vissa attraktioner föredrar jag att titta på på avstånd. Aldrig att jag skulle ge mig på något sådant här - och BETALA för det dessutom! Tveksamt om jag skulle göra det även om någon betalade mig.

Mannen i mitt liv ser bilden och önskar att han var där. Smaken är olika... Det enda T-kärringen gör på tivolin är att åka spöktåg och liknande och klubba grodor (eller ekorrar). Lustiga huset är kul också... Neej, jag föredrar att titta på avstånd och konstaterar att Grönan på kvällen ser ut som en godispåse, faktiskt riktigt inbjudande!

Fredagen ägnades åt föreläsningar och det var sena kvällen innan Torparkärringen var hemma i skogen igen. Även om Stockholm är vackert på kvällen med alla ljus, så är det en njutning att komma hem och sätta sig ute i mörkret och lyssna på gräshopporna och vindens sus i träden. Inga belysta byggnader men en fantastisk stjärnhimmel. Borta bra men hemma bäst alltså. Tycker dock att jag borde besöka Hufvudstaden lite oftare, jag gillar museer t.ex och det finns flera som jag ännu inte besökt. Kanske jag kan locka med maken på en liten sväng framöver... 

Med detta önskar jag er en fin avslutning på helgen, vi hörs!

 

                              Kramisar från

Lisa

Den växer!

Japp! Den växer! Jag sådde Rosenrobinia för tre år sedan och den har knappt rört på sig alls. I år har den satt igång och är nu en meter hög. Ännu roligare är att den har några blommor!

Jag hade inte alls tänkt att den skulle stå där den nu är, men jag vet inte om jag vågar flytta den. Detta blir ju inget stort träd så egentligen kan den vara kvar där den verkar trivas. Bredvid den har jag börjat med ett litet lavendelhav. Alltså, det är så litet så det borde kallas lavendeltjärn, eller kanske -pöl... Hur som helst kommer det att bli fint och dessutom lättskött. Ännu har jag bara placerat ut krukorna och någon gick dit och hade en plan...

Jag undrar vad det är med just den där platsen. Förut var det Kråkan som gjorde sig bad där (och grävde upp blommorna). Nu är det Sir W som använder den som toalett. Bara att foga sig, suck.

Sommarvädret försvann plötsligt. Denna vecka har vi haft flera åskväder (jag körde hem i ett igår och hagel dessutom) och temperaturen har fallit. Jag FRYSER när det bara är 12 grader på morgonen. Dagtid har det varit runt 20 men det luktar höst... Nåväl, det kan bli många fina dagar än men knappast 25 grader igen. Förra veckan trivdes jag perfekt, då hade vi två eftermiddagar när termometern såg ut såhär:

Hemma i skogen alltså... Utanför värmezonen här så var det "bara" 25, he he he. Jämfört med tidigare somrar så har det annars inte varit någon värmebölja. Med närmare 30 grader. Vissa T-kärringar är visst aldrig nöjda!

Vad kan jag mer berätta? Jo, förra helgen var det pelargondag i stan. Det är ett verkligt psyktest! Nu måste jag säga att resultatet blev genomsnittligt, bara tre sorter följde med hem! Duktig och fiiin Torparkärring!

Det hade ju varit omöjligt att INTE köpa Sarah Don, jag gillar ju som bekant hennes make Monty. Herr Anrell mötte jag innan han föreläste och det var ett kul möte. Jag tittade på honom och log, han tittade på mig och log och så hälsade vi på varandra så glatt och skrattade. Sådana kändisar tycker jag om! Det var äkta glädje! Undrar vad folk tänkte, någon trodde kanske att vi kände varandra hihi.

Jag har börjat leka lite mer med mina bilder också. Har upptäckt att svartvitt kan bli riktigt fint. Sir William gör sig bra ofärgad men det gör annat också. Dagliljor t.ex.

Sir William gör sig för övrigt bäst UTAN svart på det vita. Han blir såå fin så när han joxar omkring ute!

Kanske jag ska börja kalla honom Lilla Gubben istället så prickig som han ibland blir. Undrar om jag då blir mer lik Pippi? Hmm, en kappsäck med guldpengar vore inte fel och att bli stark dessutom. Gillar tanken ;-)

Ha nu en fortsatt fin kväll, kära bloggvänner. Jag ska slänga ner lite prylar i en väska inför morgondagens resa till Hufvudstaden. Arbete denna gång, men lite nöje hinns det med. Kanske ett besök på Bergianska om vädret tillåter och så blir det middag med en kollega!

Kram

Lisa