Recept på återhämtning

Så trevligt att vara saknad! Jag har en förhoppning om att det ska bli bättre på bloggfronten detta år! Faktiskt så har jag ett inlägg på lur som jag ska publicera inom kort ;-)

Återhämtning ja. Sådant tar tid och hela ledigheten har gått åt till att göra just det. Aldrig har så mycket tid tillbringats i soffan under en semester! Denna Torparkärring har helt enkelt inte orkat eller haft lust att göra något annat. Tråkigt men sant. Jul blev det men långt ifrån så mycket pynt som det brukar... Men nu kom jag ifrån ämnet (som vanligt). Det skulle ju handla om återhämtning!

Man ska ju ta sig i kragen eller rycka upp sig sägs det. Lättare sagt än gjort, men T-kärringen har tyvärr varit med om detta ett par gånger förr så hon vet hur man gör. Man TVINGAR sig att gå ut och jobba! Hårt kroppsarbete ska det vara. Alltså gingo jag ut i lördags och började rota i skräphögen bakom staketet (bredvid växthuset).

Inte helt lätt att få perspektiv på ser jag. Faktum är att det var ganska mycket träavfall på detta ställe. Anledningen till att det inte blivit gjort förrän nu är:

1. Att det inte varit aktuellt så platsen inte använts.

2. Hur många levande varelser kan finnas i en hop med trä?

Svaret på fråga 2 är naturligtvis en himla många! Vintertid är det dock mer stillsamt. Faktum är att den enda jag träffade på var en tusenfoting. Vilket klart är att föredra framför tusen andra fotingar (och hur tänkte jag där då, fråga inte). Nåväl, skräpet förpassades till en annan, tillfällig plats.

Innan detta hamnar på sitt slutgiltiga ställe måste jag ta bort rostiga spikar. Jättekul - NOT! Kvar blev närmast förmultnat trä vilket känns helt i ordning. Nu är det många stora stenar på detta ställe också (surprise, vi bor i Småland) och en började jag baxa åt sidan. Jag vill ha en gång där, mycket bra för att nå växthuset från den sidan. Sen tänker jag mig att odla på min nyröjda plats. Måste ta bort slån och annat förstås. För att ni ska få en känsla för mina idéer slängde jag dit en pallkrage. Notera stenen till höger, det är den jag jobbar på att flytta. Stor...

Den ved ni ser närmast hittade jag i gräset och kastade fram den. Fullt eldningsbar! Som ni ser så har jag använt blixt till bilderna, det blir fort mörkt. Det har aldrig blivit riktigt ljust de senaste dagarna. Så otroligt grått och trist! Att befinna sig i det tillstånd som T-kärringen är/håller på att ta sig ur och dessutom ha det så varje dag underlättar inte! Men som sagt, att arbeta med kroppen är bästa medicinen.

Lite (ehmm, hyfsat mycket) arbete och jag har en finfin plats till odling! Det största problemet är väl att vi bor i skogen, där finns djur, speciellt rådjur. Rådjur tycker om att äta upp sådant som människor tycker är vackert eller ätbart = jag borde göra staket även här. Vilket känns vansinnigt jobbigt just nu (och därför en lämplig "medicin"). Nae, det hamnar helt klart på listan för en annan dag... Och här bryter vi för en bild på Sir William, eller Skrutt som han allmänt kallas numera ;-)

DÄR har ni medicin! Han är så otroligt fin så det är inte sant. Vad glad jag är att jag besökte katthemmet och träffade honom! När jag nu är inne på ämnet katt så är väl förra årets trettonhelg en del i att 2013 blev så tungt. Det är ett år sedan Tasse hastigt lämnade oss. Sedan försvann Kråkan i april... Kombinare det med rörigt på jobbet och en make som blivit egenföretagare (sällan ledig) så har ni ett bra recept på hur man steg för steg blir utmattad. Men som sagt - det finns hopp om liv!

 

Här är skräphög nr 2. I ena hörnet av trädgården under en stor tall. Söndagen tillbringades således under tallen, i regnet, i denna hög.

Hmm, inte så lätt att se den högen. Bilden togs kvällen innan. Vi går lite närmare...

En virkeshög täckt av en massa löv åsså förra ägarens bildäcksamling. Det mesta som låg överst var bara att kasta, men längre ner gjorde jag fynd. En del riktigt fina plankor som definitivt är bra att ha. Däcken flyttade jag bara på tills vidare. de ska gömmas bakom uthuset. Kan också vara bra att ha... Fint blev det så nu kan jag fundera på vad jag ska göra där. Vi får se... Psst. Kolla plankorna :)

Det var inte riktigt kväller när detta projekt var klart så jag gick till katastrofområde nr 3, bakom uthuset.

Den här högen gott folk, är ingen lek! Rivningsavfall af rang med massor av rostiga spikar! T-kärringen vände om och gick in...

 

Men ska det terapeutas så ska det, alltså blev detta gårdagens arbete. Inget regn men som vanligt supergrått. Ni anar inte så många olika sorters mögel och svampar som finns på gammalt virke! Lagom hög äckelfaktor ibland. Ganska stillsamt i denna hög också, ett par sovande skalbaggar och ett gäng gråsuggor var de enda jag stötte på. Och så gjordes ett riktigt fynd! Någon har rivit ut en gammal dörr, jag tror att det funnits en del till på uthuset. I skräphögen hittade jag värdefulla rester:

Vilka skönheter! Rena guldet! Smolket i glädjebägaren kom när jag la ner för dagen. Vart hade verktygen tagit vägen? Och mina fynd??? Efter en del rotade hittade jag allt utom den stora kofoten och av skatterna fanns inget spår. Buhuuu! Jag hade kastat skräp omkring mig så jag begravt prylarna! Nåväl, det kommer fram när jag ska kasta skiten. Blev jag färdig? Svar nej. Men det är nog inte mer än en tredjedel kvar. Bra jobbat Torparkärring! Om det inte blir snöstorm så gör jag klart till helgen!

Ha det så gott så hörs vi snart igen. Jag har ju en utflykt att berätta om, hehe.

Kram

Lisa