Mer från Kew...

Jag lämnade er med ett färgglatt träd. Det fanns nämligen en anledning till att jag valde att besöka Kew före jul nämligen att gå the illuminated trail. Det är vad det låter; en upplyst stig. Man hade arbetat med olika ljuseffekter på träden och så en del överraskningar. Här kommer en liten filmsnutt på något som roade mig mycket. Det fann en ramp med knappar att trycka på och varje knapp hade ett ljud kopplat till belysningen av träden. Jag hade en otrolig lust att prova själv, men det kanske inte är så slugt att Torparkärringen skuffar undan barnen som höll på. Jag hade älskat att försöka skapa något mer musikaliskt ;-)

 

Så skitkul! Undrar om det går att göra hemma, hehe. Jag var korkad nog att inte ta med stativet denna kväll, så det var svårt att få bra bilder. Här kommer ett par i alla fall, så pass att ni får grepp om upplevelsen.

Väldigt läckert med ljuset på marken! Hela slinga var en upplevelse i ljus och ljud och en fin avslutning på dygnet som börjat så pestigt. Hittade ett Youtube-klipp för den som vill ha mer (och bättre bild). Nice va?

Finalen av denna promenad tog mig fullkomligt i besittning. Ljusspelet på palmhuset. Kombon ljus och musik förhäxade mig och jag stod och tittade på det under fyra repetitioner.

Magi, gott folk, magi... Istället för att jag ska jobba ihop en film av detta så hittade jag en. Tyvärr är ljudet inte optimalt, bl.a det tunga basljudet vid de stora färgskiftningarna är borta. Det var otroligt mäktigt att stå där, det lovar jag!

Jag skulle kunna rapportera hur mycket som helst, men måste begränsa mig. Eftersom vi är vid palmhuset slänger jag in ett par bilder från insidan. Räcket till spiraltrappan gillade jag skarpt!

Att gå upp var OK men jag som är höjdrädd hade lite problem ner. Det gällde att hålla fokus rakt fram. Detta stora glashus (111 meter långt och 20 meter högt) har vackra byggnadsdetaljer. Det finns alltså mer än växter att titta på!

 

Mycket att titta på, det lovar jag! Som ni vet så blev det första besöket inte så långvarigt pga. tröttheten, men lite mer hann jag med. The princess of Wales conservatory fick kungligt besök av Lisa in the Woods. Av de tio olika tempererade zonerna såg jag bara en del. Jag gick fel och hamnade vid en utgång. The Torparkärring orkade inte gå tillbaka... Vad som fascinerar mig är att England känns så nära Sverige men inte finns det några palmer som vajar för vinden i denna skog inte...

 

 

Inte har vi några parakiter som flyger omkring heller...

 

 

Eller ett sådant här vackert träd...

 

 

Suck... Fast det är väl det som är poängen med att åka till Kew :) Dag 2 gick jag runt halva dagen och njöt. Det var inte många besökare och när jag kom fram till detta ställe funderade jag länge på om jag skulle eller inte skulle...

 

 

Jag bestämde att stanna på backen. Det är nog en fantastisk utsikt däruppifrån, men höjdrädda T-kärringar ska inte vara ensamma på 18 meters höjd. Vore ju pinsamt att få ett mindre psykbryt däruppe! Ropa på hjälp kanske? Skulle inte tro det! Fast då hade det säkert dykt upp folk, hehe. Nästa gång kanske, förutsatt att jag inte är ensam.

 

För det blir ett återbesök! Jag vill gärna se när rosor och annat blommar t.ex.

 

 

Och ingen vid sina sinnens fulla bruk kan väl låta bli att packa ner några såna här i väskan (jag köpte bara en)!

 

Det är lätt att drabbas av ett våldsamt habegär! Jag har önskat mig en Kew-kruka i flera år (ville ha den från Kew dessutom, de finns här hemma). Jag ska väga min kruka så jag vet hur många man kan ta hem ;-)

 

Fanns det då verkligen inte något där som vi har här hemma? Jodå! De här gynnarna finns i min skog också!

 

 

Att jag är helt såld på Kew gardens har väl ingen missat. Kanske är det alla vackra träd som gör det? Helst skulle jag vilja åka dit en gång i månaden för att få se alla växter när de är som finast, men då behövs en V75-vinst av det större slaget. Jag har många bilder att visa men ni får inte se allt, hehe. Åk dit vetja! Annars får man en del glimtar av parken i serien Växternas hemliga liv. Ligger på URplay för den intresserade. Med detta tackar jag för denna gång och önskar en fortsatt fin kväll!

 

Kram

Lisa











Att infria önskningar

Jag påbörjade detta inlägg för ett tag sedan, därav inledningen:

God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att ni firat ordentligt, på ett för er passande sätt. Här var det som vanligt. Efter besöket i staden med fyrverkerierna blev det god mat och god dryck. Kvällen till ära öppnades en flaska vin som jag köpte i Toscana. Riktigt gott men inte som Amarone... Kan fö upplysa om att det finns ett större utbud av Amaroneviner här hemma trots att det ju är Italienskt. Man måste väl åka till rätt distrikt...

Nej, nu kom jag på avvägar. Ni minns ju att jag jäklades lite före jul. De av er som läste på skylten vet vart vi är på väg nu. Ni som missat den får den uppförstorad här:

YES! Torparkärringen åkte till England igen, denna gång med sikte på Kew gardens! Jag bodde i Kew som är ett trevligt litet ställe. Rekommenderas! London som så tillhör inte mina favoritstäder men visst åkte jag in. Måste ju kolla julskyltningen på Harrods t.ex. Den fick en T-kärring från skogen att känna sig som hemma, he hehe.

En förgylld yxa - jo jag tackar jag! Den vore ju inte fel. Eller är det väskorna man ska intressera sig för HAAAAAA! Tror man har större chans att ha råd att köpa en grävling än en väska i den butiken :)

Att vara mitt i smeten vid denna tid på året är galenskap. Jeez, vad med folk! Torparkärringar får snabbt spunk i den trängseln! En av sidogatorna hade vackra skyltfönster också och där var det lugnare...

Det verkliga målet för turen in till London var julmarknaden i Hyde Park. Tyvärr blev jag lite besviken, var nog för färgad av resan till Krákow förra julen. Men det fanns något som jag blev jätteförtjust i, nämligen detta arrangemang. Måste absolut göra något liknande i trädgården!

Hur många sitter nu och tänker kan T-kärringen sluta tramsa och komma till skott någon gång. Det skulle ju handla om Kew gardens! Jaja, vi åker väl dit då. Jag gjorde två besök på dagtid och två på kvällstid. För att detta inlägg inte ska bli vaaansinnigt långt tar vi en del nu.

Det finns hur mycket som helst att se och om man gillar träd är Kew ett paradis! Trots att det var i början av december hade vissa träd inte fällt sina löv. Känslan blev märklig...

Vad det första trädet är har jag ingen aning om, men jag var klok nog att ta en bild på slyten på det andra. Det är en Zelkova schneideriana. Tänk att få sitta på de grenarna!

Detta gräs blev jag riktigt sugen på, Miscanthus sinensis silberfeder. Så snyggt! Speciellt i mängd...

Här med alpinhuset som fond...

 

 

                        Och en Close-up också, så ni verkligen förstår vad jag menar!

 

 

Håll med om att det är ett vackert gräs! Jag misstänker att det inte funkar hos mig men jag ska absolut försöka få tag på det och prova. När vi nu befinner oss i denna del av Kew så kan vi titta lite på stenpartiet också. Här finns växter från både när och fjärran, snyggt arrangerade. Jag blev speciellt glad över vattenfallet.

 

 

Har inga problem med att kunna tänka mig det där i trädgården heller! Faktum är att jag kunde tänka mig det mesta :) Kew är en underbar plats! Nu är det stort så det räcker och blir över också, så trots två besök såg jag inte allt. Det finns en anledning till det också. tror jag ska berätta...

 

När Torparkärringen skulle åka hade precis stormen dragit över landet. Tågen ställdes in men på avresedagen hade man utlovat ersättningsbussar. problemet var bara att de som planerar och styr upp inte hade tänkt, alls... Massor av busschaufförer kallades in under tidig morgon vilket innebar att på eftermiddagen fanns det inga kvar! De måste ju ha sin dygnsvila. Vi var ett tappert gäng kvar under sena eftermiddagen - någon hade väntat sedan kl. 13... Stationsvärdarna lovade varje timme att det skulle komma en buss men icke! Gissa om T-kärringen började få panik! Jag hade ju ett flyg halv åtta på lördagen!

 

Det kom en buss - 19.30. Den skulle köra oss till Ängelholm. Vad i helsike skulle jag göra där??? Nåväl, bara att slänga sig ombord. Det enda roliga under den resan var belysningen i Nybro...

 

 

 

Framme i Ängelholm 23.30. Två snubbar till skulle vidare så vi delade på en taxi till Malmö. När vi kom fram dit (på NATTEN) var en viss Torparkärring riktigt trött, less och allmänt störd faktiskt. alltså sa jag åt taxichauffören att köra vidare till Köpenhamn! Jag orkade bara inte gå in på stationen och se om det gick några tåg (vädret var bedrövligt). Efter en blåsig överfart på Öresundsbron kom jag till slut till hotellet. Sov tre timmar och så iväg till flyget.

 

Nu förstår ni varför jag behövde två besök. Jag var så fruktansvärt trött på lördagen att jag bara stannade på Kew några timmar, sen gick jag "hem" och sov en stund. Jag hade ju något att se fram emot på kvällen, nämligen Christmas at Kew! Eftersom detta inlägg redan är väldans långt så gör jag en följetong av detta. ni får hålla er till tåls, hehe. Fast en liten sneakpeak av resten av resan kan ni väl få. Jag kan ju visa lite godhet även fast julen är över :))

 

 

Merry...

      Friday!

                             Lisa













En snabbis

Måste bara slänga in detta. Ser ju traditionsenligt på Last night of the Proms ikväll. Plötsligt dök det upp en makalös violinist - Nigel Kennedy. Stycket som framfördes tog mig helt i besittning. Jag gissade på Britten eller min favvo Vaughan Williams. Det var Williams! Torparkärringen kan visst sina kompositörer, hehe. Jag har inte detta stycke på CD men det ska jag ändra på, det garanterar jag. Alltså vill jag bjuda er på denna underbara musik, lyss och njut mina vänner!

 

På återhörande!

Icke uppskattad vändning

Sist vi sågs hade jag den sista skräphögen att göra klar. Igår gick jag ut och fortsatte. Fick bort nästan allt så nu kan man gå obehindrat. Stötte på patrull när det visade sig finnas resterna av ett gammalt papptak under brädorna. För att bli av med det så måste jag göra sönder det i mindre bitar och packa för att köra på tippen. Lämpligt att sluta för dagen då!

I morse när jag tittade ut var det frostigt. Hajade till när jag såg blommor! Eller var det verkligen det?

Nae, det var frost och lite snö! Häftig effekt i alla fall. En stund senare började det vända - till det sämre...

Det började snöa! Och det fortsatte...

 

 

Och fortsatte...

 

 

Det väderomslaget var inte något som Torparkärringen uppskattade, men det var ju inte helt oväntat. Detta satte stopp för alla planer på att gå ut och pyssla. Det fick bli en vilodag istället. En sväng till affären var dock nödvändig. Tur att jag vet hur jag ska köra för det var väldans dålig sikt hehehe.

 

 

Okej då, jag körde inte så långt med de rutorna. Bara flyttade bilen för att komma åt och skrapa dem :) Att köra var måttligt kul, det var fruktansvärt halt! Jag tycker inte om när bilen rör sig i sidled i så låga hastigheter som 30 km/h... Nu på kvällen har det blivit kallt, minus 8 för en liten stund sedan. Det kan nog bli ännu kallare i natt. OGILLA! Bara att hålla elden vid liv i kakelugnen alltså.

 

Innan jag lämnar er vill jag tipsa om ett TV-program. Det visas på Kunskapskanalen och finns på urplay.se; Växternas hemliga liv. Det är inget nytt program men jag har missat det och det spelades in på Kew gardens. Här är länken:

 

http://urplay.se/Produkter/177497-Vaxternas-hemliga-liv-Dolda-egenskaper 

 

Passande att sluta för idag i ett tropikhus, eller hur? Ha det gott därute och glöm inte att vi går mot ljusare tider. Innan vi vet ordet av är det vår igen!

 

Kram

Lisa





Recept på återhämtning

Så trevligt att vara saknad! Jag har en förhoppning om att det ska bli bättre på bloggfronten detta år! Faktiskt så har jag ett inlägg på lur som jag ska publicera inom kort ;-)

Återhämtning ja. Sådant tar tid och hela ledigheten har gått åt till att göra just det. Aldrig har så mycket tid tillbringats i soffan under en semester! Denna Torparkärring har helt enkelt inte orkat eller haft lust att göra något annat. Tråkigt men sant. Jul blev det men långt ifrån så mycket pynt som det brukar... Men nu kom jag ifrån ämnet (som vanligt). Det skulle ju handla om återhämtning!

Man ska ju ta sig i kragen eller rycka upp sig sägs det. Lättare sagt än gjort, men T-kärringen har tyvärr varit med om detta ett par gånger förr så hon vet hur man gör. Man TVINGAR sig att gå ut och jobba! Hårt kroppsarbete ska det vara. Alltså gingo jag ut i lördags och började rota i skräphögen bakom staketet (bredvid växthuset).

Inte helt lätt att få perspektiv på ser jag. Faktum är att det var ganska mycket träavfall på detta ställe. Anledningen till att det inte blivit gjort förrän nu är:

1. Att det inte varit aktuellt så platsen inte använts.

2. Hur många levande varelser kan finnas i en hop med trä?

Svaret på fråga 2 är naturligtvis en himla många! Vintertid är det dock mer stillsamt. Faktum är att den enda jag träffade på var en tusenfoting. Vilket klart är att föredra framför tusen andra fotingar (och hur tänkte jag där då, fråga inte). Nåväl, skräpet förpassades till en annan, tillfällig plats.

Innan detta hamnar på sitt slutgiltiga ställe måste jag ta bort rostiga spikar. Jättekul - NOT! Kvar blev närmast förmultnat trä vilket känns helt i ordning. Nu är det många stora stenar på detta ställe också (surprise, vi bor i Småland) och en började jag baxa åt sidan. Jag vill ha en gång där, mycket bra för att nå växthuset från den sidan. Sen tänker jag mig att odla på min nyröjda plats. Måste ta bort slån och annat förstås. För att ni ska få en känsla för mina idéer slängde jag dit en pallkrage. Notera stenen till höger, det är den jag jobbar på att flytta. Stor...

Den ved ni ser närmast hittade jag i gräset och kastade fram den. Fullt eldningsbar! Som ni ser så har jag använt blixt till bilderna, det blir fort mörkt. Det har aldrig blivit riktigt ljust de senaste dagarna. Så otroligt grått och trist! Att befinna sig i det tillstånd som T-kärringen är/håller på att ta sig ur och dessutom ha det så varje dag underlättar inte! Men som sagt, att arbeta med kroppen är bästa medicinen.

Lite (ehmm, hyfsat mycket) arbete och jag har en finfin plats till odling! Det största problemet är väl att vi bor i skogen, där finns djur, speciellt rådjur. Rådjur tycker om att äta upp sådant som människor tycker är vackert eller ätbart = jag borde göra staket även här. Vilket känns vansinnigt jobbigt just nu (och därför en lämplig "medicin"). Nae, det hamnar helt klart på listan för en annan dag... Och här bryter vi för en bild på Sir William, eller Skrutt som han allmänt kallas numera ;-)

DÄR har ni medicin! Han är så otroligt fin så det är inte sant. Vad glad jag är att jag besökte katthemmet och träffade honom! När jag nu är inne på ämnet katt så är väl förra årets trettonhelg en del i att 2013 blev så tungt. Det är ett år sedan Tasse hastigt lämnade oss. Sedan försvann Kråkan i april... Kombinare det med rörigt på jobbet och en make som blivit egenföretagare (sällan ledig) så har ni ett bra recept på hur man steg för steg blir utmattad. Men som sagt - det finns hopp om liv!

 

Här är skräphög nr 2. I ena hörnet av trädgården under en stor tall. Söndagen tillbringades således under tallen, i regnet, i denna hög.

Hmm, inte så lätt att se den högen. Bilden togs kvällen innan. Vi går lite närmare...

En virkeshög täckt av en massa löv åsså förra ägarens bildäcksamling. Det mesta som låg överst var bara att kasta, men längre ner gjorde jag fynd. En del riktigt fina plankor som definitivt är bra att ha. Däcken flyttade jag bara på tills vidare. de ska gömmas bakom uthuset. Kan också vara bra att ha... Fint blev det så nu kan jag fundera på vad jag ska göra där. Vi får se... Psst. Kolla plankorna :)

Det var inte riktigt kväller när detta projekt var klart så jag gick till katastrofområde nr 3, bakom uthuset.

Den här högen gott folk, är ingen lek! Rivningsavfall af rang med massor av rostiga spikar! T-kärringen vände om och gick in...

 

Men ska det terapeutas så ska det, alltså blev detta gårdagens arbete. Inget regn men som vanligt supergrått. Ni anar inte så många olika sorters mögel och svampar som finns på gammalt virke! Lagom hög äckelfaktor ibland. Ganska stillsamt i denna hög också, ett par sovande skalbaggar och ett gäng gråsuggor var de enda jag stötte på. Och så gjordes ett riktigt fynd! Någon har rivit ut en gammal dörr, jag tror att det funnits en del till på uthuset. I skräphögen hittade jag värdefulla rester:

Vilka skönheter! Rena guldet! Smolket i glädjebägaren kom när jag la ner för dagen. Vart hade verktygen tagit vägen? Och mina fynd??? Efter en del rotade hittade jag allt utom den stora kofoten och av skatterna fanns inget spår. Buhuuu! Jag hade kastat skräp omkring mig så jag begravt prylarna! Nåväl, det kommer fram när jag ska kasta skiten. Blev jag färdig? Svar nej. Men det är nog inte mer än en tredjedel kvar. Bra jobbat Torparkärring! Om det inte blir snöstorm så gör jag klart till helgen!

Ha det så gott så hörs vi snart igen. Jag har ju en utflykt att berätta om, hehe.

Kram

Lisa