Kråkan (och Tasse är sur för att ni glömde honom, hihi). Såklart har jag grannar som sköter om mina kompisar!
Resan börjaSå blev det då dags för torparkärringen att ge sig iväg. Ni har undrat övere de medelst tåg till Kastrup. Jag sov över på ett B&B i Dragör, ett riktigt mysigt ställe! Det heter Cottage Farm och känslan av att vara på landet var påtaglig.
En resklar och glad torparkärring på verandan utanför den länga jag sov i!
Väl på flygplatsen började pirret i magen komma. Det var ju det där med flygning... Jag fokuserade på allt annat för att inte hinna hispa upp mig så mycket och kameran är ett förträffligt redskap! Jag upptäckte t.ex min väska när den skulle lastas ombord ;-)
Det är den längst till höger. Flygbolaget som jag åkte med till Wien har en glad logga och själva planet såg trevligt ut.
Intressantast av allt var min känsla när jag kom till gaten. Kastrup är en stor flygplats och jag blev riktigt stressad av taxfreedelen. Så mycket intryck och ljud! Plötsligt kändes tanken på att sitta i ett lugnt flygplan ganska bra. Ännu bättre var att jag "kastade" mig å en ensam kvinna som satt där. En supertrevlig danska som inte heller gillade att flyga. Hon skulle dessutom till Amman! Vi hade platserna bredvid varandra t.o.m. Ibland talar omständigheterna till en t-kärrings fördel!
För mig är takeoff jobbigt. Tårarna brukar rinna på mig. Denna gång for en tanke genom mitt huvud som fick mig att le inombords:
Det är väldans mycket mer krut i den här maskinen jämfört med Forden! He he he...
Etapp ett gick riktigt bra och att sedan gå ombord å Royal Jordanians plan var inte alls tokigt. Världens trevligaste crew! Ett mycket fint plan desutom. På denna etapp kunde fru Danmark och jag inte sitta tillsammans, men de ordnade så att värdinnan för första klass satt med mig vid start och landning. DET kallar jag service! Överlag var servicen mycket bra, jag kan varmt rekommndera detta bolag. Som extra grädde på moset var detta den absolut lugnaste flygning jag varit med om och landningen märktes inte alls, inte ens vid nedstigningen. Den piloten ska ha all cred!
Bilfärden är en historia för sig, men jag kan säga att det känns otroligt lite läskigt att flyga efter den ;-)
Idag lördag 18/8 är sista dagen på Ramadan, fastemånaden. För att människor ska klara detta så vänder de på dygnet en del. T-kärringen gick i säng 23.30 igår men de andra kom isäng vid fyra halvfem. En sista måltid under natten också. Jag skulle ALDRIG klara av det! Maken har gjort det under en vecka nu, för första gången i sitt liv. Han klarar det inte helt, kaffe dricker han, hihi.
Så till morgonen. Detta är vad jag såg när jag gick ut vid halv tio (jodå,jag skrämde upp maken före nio - alla andra sov såklart. Det var ju sista dagarna på Ramadan).
Måste ju också visa vad jag ser när jag tittar uppåt...
Kramar från Lisa
Och jag som tänkte du skulle till Island bada i blå lagunen. Oj Oj. Tusen och en natt. Du kanske få ta en tur på den vackra flygande mattan.
SvaraRaderamargareta
Vilket äventyr!! Jag var i Marocko under Ramadan och det var verkligen konstiga mattider ibland, men det är väldigt intressant oxå. Själv skulle jag aldrig klara det en hel månad. Ha Det Gott!
SvaraRaderaMen underbart! Go, Lisa go! Njut nu av varendaste minut av resan. Och - jag är också flygrädd. Men jag är tokig nog att gilla när motorerna vrålar inför lyft, och man känner att man trycks bakåt av kraften. Lite mer krut än i min, hm, vad har jag för sorts bil nudå. Den är vit och gammal i alla fall. :-)
SvaraRaderaHärlig resa...tack för glimtarna du förmedlar oss här i norr.
SvaraRaderaDu ser ut att smälta in(förlåt)ganska bra.
Väntar med spänning på nästa rapport.
Njut av livet!
Kram Ann.