Gott Nytt År!!!

Så är snart detta år till ända. Det var fasiken vad tiden går fort! Jag tycker inte det var länge sedan sist!

Här har det firats som det brukar med en sväng till staden för att titta på fyrverkerierna. Ni vet ju att Torparkärringen inte vill skjuta själv. Sedan smaskig middag: laxtimbaler med limesås. Till detta det enda vita vin jag tycker om, Chablis Labouré Roi. Rekommenderas varmt till liknande rätter!

Såklart amaryllisar på bordet! Det finns en tårta till efterrätt, men vi är så mätta så det känns inte aktuellt.

Jag måste säga något om vädret också. Vi har haft plusgrader och regn några dagar så det mesta av snön är borta. Inte mig emot. Idag var det värmerekord för min del, 7 grader när vi var i stan! Det har jag aldrig varit med om tidigare och faktiskt var det riktigt skönt att slippa frysa för en gångs skull.

Så vill jag önska er, kära läsare, ett riktigt Gott Nytt År! Nästa år blir säkert lika spännande och här finns flera skojigheter som jag inte rapporterat om ännu. Kan bli bra med lite sommarminnen i väntan på våren. Sköt er snyggt nu men fira ordentligt!

Nyårskramar från

Lisa, Tasse & Kråkan

Mer på temat jul

Varför sluta när man är på topp, he he. Det är välan allom bekant att mistlar hör julen till. Jag har aldrig haft någon för jag tycker faktiskt att de är lite dyra. Borde kanske ha köpt ett gäng i Polen, för där kostade en kvist inte många kronor. Jag gissar att de inte är fridlysta där heller för det var inte ovanligt med STOORA knippen! Kolla in (och jämför med kvisten från en butik här hemma).

 

Undrar om de pussas mycket i Polen... Så över till något annat som hör julen till, nämligen mellandagsrea. Redan innan jul börjar reklamen för vad som komma skall och på juldagen står folk i kö för att handla saker som i många fall inte alls är billigare än annars. Numera är det ju stora reor året om. T-kärringen hör till dem som INTE rusar iväg. Ska man hitta riktigt billiga prylar är det bättre att vänta till efter nyår. Eller ännu hellre efter trettonhelgen.

 

Bild från nätet, foto Peter Hanneberg

Och varför en lunnefågel mitt i julfirandet? Jo, Torparkärringen har lekt rea på sitt eget vis. Det var ju det där med att hålla flygrädslan i schack vilket innebär upprepad "terapi" i form av flygresor. Alltså har jag bokat en resa till det stora Brittannien för att under ett par dagar titta på fåglar. Just lunnefågeln har jag varit förälskad i sedan jag var barn, den är så fin! Jag har bokat boende en halv mil från platsen där båtarna åker ut till Farne Islands där pippisarna finns. Om  nu någon tänker att det är väldans vad t-kärringen spenderar pengar, så kan jag meddela att detta inte alls blev dyrt. Faktiskt kostar resan och boendet mindre än en TV på mellandagsrea! Fick trixa lite med dagarna för att få billigast flyg... Hoppas bara att vädret är bra så båtturerna inte ställs in. Fast det finns slott i närheten att titta på i värsta fall!

 

Undrar om det pågår någon fotorea? Tänk att ha ett 500 mm objektiv med på resan... Jaja, det är bara att drömma på, för ett sånt är absolut inte billigt. Kan få flera resor för samma pris... Innan vi slutar för idag en annan fågel som finns lite närmare. Jag har haft besök av Fru S. Hackspett några gånger. Superkul!

 

 

Kram,

Lisa

 



Kråkan & hennes vänner önskar god fortsättning!

 Vi har haft plusgrader idag och då passade Kråkis på att gå ut.

 

Hon var inte så helt nöjd med att få snö på fötterna, men gillade den friska luften. Det finns fler i denna familj som behöver frisk luft och det är Torparkärringen själv. Gissa tre gånger vem som åkte på en riktig förkylning lagom till jul? Dan före dan öppnades kranen och all snuva i världen skulle ut. Detta gjorde att orken tröt så något vidare pyntande blev det inte. Jag satte ljusen i granen och sedan var det slut. Vaknade på julafton och var risig vilket medförde att något som aldrig tidigare hänt skedde. Maken hjälpte mig att klä granen! DET är stort! Att klä granen är för mig närmast heligt, men han var så duktig så. I fortsättningen ska han få vara med, det gick ju så mycket fortare! Paketen slogs i all hast innan Kalle och efter K tog orlen slut. Soffläge och återigen fick maken ta över. Trots baciller och feber blev det jul och riktigt mysigt!

I granen finns det som synes inte bara kulor. Nejdå, även rosetter, lamm och numera även flygfän som inhandlades i Kraków.

 

Det vore ju knasigt om jag inte visar glaskulorna jag köpte på resan. Tro mig om jag berättar att jag hade beslutsångest! Det fanns ju så många vackra kulor att välja mellan! Nåväl, jag lyckades bestämma mig och här är de:

 

 

 



De är ganska stora (vilket syns på headern) så tack och lov att jag inte köpte mängder. Då hade de inte rymts i väskan!

Lite mer julpynt innan jag slutar för idag. Jag köpte ju en spinnrock på auktion förra sommaren. Nu fick den en uppgift, förutom att samla damm hihi.

Med detta önskar jag er en fortsatt mysig juldagskväll och på återhörande!

Varma kramar från

Lisa

Lite summering av jul och nyår

Mycket vet ni redan, men inte vad Tomten hade i sin säck detta år. Såklart några böcker, Eldkvarns nya CD (som är grymt bra) och den fantastiska serien Raskens.

Och så förstås stövlarna! Det finns en bakgrund till just dessa skor också. Ni kanske minns i höstas när jag köpte mina första Riekerskor. Vid samma tillfälle spanade jag in dessa stövlar, men vädret var för lite vintrigt för att jag skulle slå till. Efter detta har jag vid flera tillfällen gått in till skoaffären och titta/provat dem. Jag VILLE HA dem! För att försäkra mig om detta önskade jag mig ett presentkort av maken.

Nu hände det sig så, att vi gick in i affären dagarna före jul och då var det rea. Halva priset! Det fanns bara några stövlar kvar och en 36:a. Torparkärringen provade dem igen (maken tyckte de var snygga) och hon provade ALLA Rieker som fanns. Nu ville jag har många skor, hihi. Maken höll på att bryta ihop och tyckte att vi skulle gå därifrån...

Som den envisa kärring jag är upplyste jag om att jag skulle köpa dem. Nu! Att lämna dem kvar skulle innebära att någon annan hann ta dem. Nu föll dock poletten ner och jag insåg att maken tänkte köpa dem. Eftersom jag var så rädd att de skulle försvinna framhärdade jag i alla fall och han suckade och tyckte att jag var jobbig. Det skulle ju vara en överraskning. Det struntade jag i och är nu så lycklig över mina fina skor!

Eftersom vi ända avhandlar fotbeklädnader, slår jag till med en annan julklapp; en låda sockar.

Nu är det som så, att jag är ganska petig med kläder och färger så jag fick slag när jag såg dessa! Vilka fasansfulla färger! Maken hade köpt dem av en arbetskamrat som sålde å sonens vägnar. Jaja, jag provade ett par och... Blev fast! Det är de skönaste sockar jag haft! Julefriden blev således återställd i skogen. Nu tänker jag förvisso inte ha några orangea eller ceriserosa strumpor på jobbet (de svarta med lite färg kan gå an) men i övrigt har jag dem hela tidenhär hemma nu. De gröna tänker jag lägga till trädgårdsutstyrseln = ) Så det kan bli.

Så från julafton till nyårsafton. Nu är det mycket text, så jag lägger in en bild på fruktpyramiden som maken pysslade ihop.

Alltså,först bara måste berätta om hemfärden från Staden på nyårs. T-kärringen är vanligtvis en mycket laglydig och ordentlig bilförare, men sista dagen på året blev jag riktigt busig. Jag valde fel fil på hemvägen och skulle vara tvungen att svänga höger i rondellen (vi skulle till vänster). Nu förvandlades torparkärringen till ett litet bilmonster, så istället för att svänga höger lade jag mig i en egen fil, hihi. Lugnt och sansat körde jag igenom rondellen och trängde mig in bredvid en annan bil och VIPS var vi på rätt väg! Jag fattar inte varför de tutade på mig, he he. Det var otroligt roligt att vara odygdig! Maken var imponerad över mitt lugn i denna galna situation. Vi skrattade gott åt detta och jag gissar att det fanns ett antal personer som svärande återberättade detta under sina nyårskalas. Det kom någon j-la kärring och trängde sig förbi... Alltid kul att kunna underhålla någon, ha ha haaa.  

Hemma igen åts det fasanbröstfilé som var en ny, kulinarisk upplevelse. Underbart gott! Det blir fasan fler gånger. Lite traditionesenligt TV-tittande med Grevinnan och betjänten och såklart Tolvslaget. Som ni vet så är jag försiktig när det gäller fyrverkerier, så vi körde med tomtebloss istället. Det blev kalaskul och nog så vackert!

Kvällen var mycket kall, det blev -10 grader men otroligt vackert som ni ser av min nya header. Stjärnklar himmel och trädgården full av marschaller och ljus. Det gamla året slutade bra och började på samma sätt. Med en mysbild tackar jag för mig för denna gång.

God fortsättning!

Så är allt som förut igen, tråkigt med andra ord. Maken åkte igår och FY vad tomt det blev! Nåväl, vi har haft en kalasbra jul- och nyårshelg och det är huvudsaken. Något mer som är som vanligt är att en ny storm har börjat så smått. Det dånar utemellan, men inget har flygit iväg ännu. Det är visst i morgon det blir allvar här... Kan också berätta att jag för första gången vänt om på väg till jobbet i morse. Eftersom jag tycker att Europavägarna är urtrista, kör jag ofta den gamla vägen. I morse var det riktig ishalka... Efter att ha glidit i sidled (i 40 km i tim) en bit vände jag om och körde till stora vägen. Jag tror inte att jag kommit fram annars utan hamnat i diket... Den hittills värsta halkan alltså, hujedamig!

Del tre på temat "som vanligt" är att jag börjat jobba igen. Kan inte påstå att jag tycker det är kul att vakna halv sju = ( Något som däremot är kul är dagens extra "julklapp". På eftermiddagen gick jag till matsalen för att fylla min vattenflaska och då mötte jag vaktisen. Han hade en vagn full med allt möjligt bl.a ett gäng lerkrukor. Allt var skräp och skulle på soptippen. NEEJ, ropade jag. Jag kan ta krukorna!

En skrattande vaktmästare lät mig ta dem och här är de. Den stora är STOR! Vilken glädje! Något mer jag blev glad över när jag kom hem var att min Moonlight börjat slå ut. Synd bara att min bättre hälft inte fick se den. Alltså en amaryllis som inte är lika väldresserad som Baby Star, som ju slog ut den dag maken kom hem...

Jag har en minilök också och den började blomma innan nyår. Så liten och söt!

Fler sorter är att vänta... När jag är inne i julstämningen kan jag berätta att jag inte bara har flera granar ute. Det finns en liten gran inne också (150 cm). Den går i rött och ser verkligt julig ut!

Den som har flest granar vinner, tjohooo! Är man en tokig torparkärring så är man ;-)
Egentligen skulle jag vilja ha ytterligare en inomhus. Det finns ju så mycket vackert pynt! Kanske byter jag färgtema på den stora nästa jul. Tänk 2.10 julgran helt i rött! Med inslag av... Vad jag ska göra av närmare 100 kulor i guld och koppar vet jag inte men det löser sig, he he. Jag vill ju utöka granbeståndet ute också, kan man ha fyra kan man välan ha fem...

Nog för i kväll. Jag har lite mer bus och annat att berätta, men det tar vi en annan gång!

Jul i skogen

Ho ho hoo! God Jul på er, kära vänner! Så har den dåvarit här, julaftonen. Oj, så mycket som inte blev gjort detta år! men OJ så bra det går ändå ;-)

Jag måste ju börja med dan före dan. När torparkärringen ska klä granen håller världen andan. Nästan... Det är ett projekt i sig. Jag kom detta år på att det kanske inte är så praktiskt med plastgran trots allt. Det tar evigheter att fixa till alla grenar efter att den stackaren har legat nedpackad i ett år. Nåväl, efter en timme hade jag fått upp granen, puffat till grenarna och satt dit en ljusslinga.

Jäkligt galen t-kärring, jag vet. Det tar låång tid att klä en gran i detta hus... Efter ytterligare tid var alla ljus på plats inkusive girlangerna. nu jäklar var det nära!

Slutresultatet såg ni i det tidigare inlägget. Tålamod (eller galenskap) är mitt andra namn ;-)

Nåväl, julaftonen  blev hur mysig som helst. Som vanligt massor av paket. Vi är lika goda kålsupare maken och jag när det gäller paket. Nu handlar julen inte bara om paket utan om mat också. Lite läskigt vad man vräker i sig denna helg... Som den omtänksamma torparkärring jag är, så ordnades en "jultallrik" åt Kråkan också. Mango, kiwi, banan och äpple serverat på ett passande fat, hihi.

Vet inte om det var Storspoven (Västerbottens landskapsfågel) eller fatet i sig som var fel, men damen vägrade äta! Tråkfågel, tänkte jag och la smasket i hennes matskål (som är en fd kakburk). Då hände grejor. Tala om att gapa efter mycket, ha ha haaa!

När det för en gångs skull var en varm och snöfri julafton passade jag på att ställa ut mycket ljus. Vad jag inte visste var att temperaturen sjönk väldans fort, så när jag skulle ta denna bild höll jag på att gå omkull. Det låg en isskorpa över berghällen och vi ska inte tala om hur altanen var...

Med detta önskar jag en fortsatt fin Annandag. Vad som hänt efter julafton berättar jag en annan dag ;-)

God Jul!

Egentligen har jag ett långt inlägg på G, men vi myser så mycket så jag har inte tid för er, fniss. Alltså blir det en kort historia, fniss. Massor av julkramar till er, kära vänner! Vi hörs i mörrn!

Pyssel

Vissa torparkärringar myste lite väl mycket idag. Pyjamasen kom inte av förrän efter lunch = ) Såg en av husets julfilmer; Miraklet i New York. En riktigt mysig film. På min DVD finns både det svart-vita originalet och den nya versionen (som jag såg idag). Efter en sådan film tillhör även jag de troendes skara. Klart att Tomten finns!

Inspirerad och uppfylld av julens ande, gick jag ut och pysslade lite. Jag satte kottar och kulor i girlangen runt brostolparna och kom sedan på att det skulle vara kul med röda band också. Nu blev det polkagrisstänger, ha ha!

Sedan kom jag på att jag ville ha en granristomte. Jag joxade ihop några brädor som stomme och sedan ut i skogen på jakt efter granris. Om ni inte kände till det, så bör man titta på marken när man vistas i skogen. Om man inte gör det kan man ramla ner i något hål. T-kärringen stod en aning på näsan då hon inte tittade i rätt riktning, hihi. Ingen skada skedd. Mer skadligt är att vildsvinen varit och plöjt på den äng som ligger på andra sidan vägen. Känns inte helt bra att ha dem så nära. Jag vet ju att en stor galt brukar passera här, huvva. Neej, nu blev det för läskigt så jag återgår till tomten. Det var nästan mörkt innan jag var klar, så det behövs lite småfix i morgon. Ögon till exempel...

Kanske det skulle bli fint med en näsa som stack ut genom granriset också. Vi får se vad jag hittar på. Nu måste jag sluta, det är ju dags för Så mycket bättre. Vi får höras en annan gång. Ha en fin 3:e advent, kära vänner!

Första advent

Tänkte bara uppdatera väderläget så här i adventstid. Mycket blåsigt under förmiddagen men varmt, 11-12 grader. Jag fortsatte min städning inomhus och bestämde sedan att jag skulle gå ut. Då började det regna. Typiskt! Sedan började det REGNA och nu menar jag spöregn. Ett bra tillfälle att gå ut och filma lite, tänkte jag. Torparkärringen vill ju så gärna dela med sig av julstämningen ;-)

Det blev inte riktigt som jag tänkt. Det började nämligen blåsa något oerhört så jag hade problem med att stå stilla. Så här blev det i alla fall:

För att inte förstöra kameran slog jag av den, vilket var synd. Vinden ökade nämligen i styrka och regnet kom från sidan! En bit av en takplåt kom flygande från vedförrådet och jag fick hålla fast ytterdörren allt vad jag orkade. Årets första advent bjöd alltså på en liten tromb. Torparkärringen blev både kall i brallan och dyngsur av regnet. Lusten att åka på julskyltning avtog också, så nu blir det hemmamys istället. Får se om jag kan bjuda på något mer stämningsfullt senare. Nu ska jag gå och tända inne hos Kråkis och stänga hennes dörr. Regnet flög in till henne också, så det blev till att torka golvet. Städning både hos t-kärringen och Kråkis = )

Nu har det börjat

Ännu en dag med 8-9 grader. Perfekt väder för att vara ute och pynta. Jag fortsätter mitt fuskande med att ha plastgranar ute, synnerligen praktiskt och så slipper jag leta riktiga. Musikmaskin fanns också ute så jag kunde mysa med Tommy Körberg och Lasse Berghagen. Så härligt det är att bo i skogen sådana gånger. Ingen hör mig sjunga julsånger för full hals!  Alltså kom den mångfärgade granen på plats under stoj och glam  = )

Tyvärr räckte inte sladden dit där jag ville ha den, men det blev bra ändå. Något skojsigt vill jag ha på den platsen, men jag har inte kommit på vad ännu. Tur det är en bit kvar till jul ;-)

Efter detta var det dags för slingan runt bron och altanräcket. I år satte jag ljusen på ett annat sätt och det blev bättre. Här kommer nästa påpekande om hur bra det är att bo i skogen. När jag tänt alla ljusen stod jag på gården och hoppade av glädje över att det äntligen är This time of the year! Härligt att få släppa fram sin inneboende knasboll!

Är torparkärringen färdig nu? Neej. Jag vill ha en gran till, längre ner i trädgården. Problemet är att jag inte kan bestämma mig för vilken färg lamporna ska ha. Jag är riktigt sugen på blått, men det vore fint med grönt också. Om jag gör något med flera små granar kan jag ha en av varje och kanske en röd också... Hmmm, tål att tänka på. Nu vill jag inte ha det som på filmen Anna Vattenkanna lagt upp, det är FÖR mycket (fast kul att titta på). Kolla in hos henne får ni se...

Förutom granfunderingar har jag kommit på att det skulle vara snyggt med ett vanligt träd med en slinga i framför altanräcket. Inte färgade lampor dock. Om plånboken var större skulle jag istället satsa på att lysa upp den stora lönnen som finns till höger på bilden (syns inte). Kan vara något till nästa år. Jag utökar ju mitt "stall" för varje år, hihi.

Nu återstår att fixa inomhus. Ett fönster är klart i alla fall. Jag ligger efter... Så går det när man inte är på topp. Jaja, det blir nog bra ändå, helgen har ju precis börjat! Ha en riktigt fin fredagskväll nu så hörs vi en annan dag!

God fortsättning!

Så är det nya årets första dag snart till ända. Firandet i skogen var lugnt och inga fåniga nyårslöften uttalades som man ändå inte lyckas hålla. Jag har i flera år haft samma nyårsönskan, nämligen att det nya året ska bli ett bra år. Diplomatiskt och bra.

En sak jag kom på i slutet av förra året, var att lägga in små kommentarer på temat lycka. Jag har fått inspiration av en annan bloggare som jag följer, som alltid har väldigt fina tänkvärda ord i slutet av sina inlägg. Nu vill jag inte tjuva hela konceptet, så jag gör det på mitt sätt. Det blir inte alltid så seriöst och pretantiöst, men det är små saker som innebär lycka för mig. Kanske kan de ge mening även till er.

Lycka är

Att kunna glädjas åt de små tingen i livet

T ex att tända tomtebloss på nyårsaftonen

Möss och människor

Mössen julstädar. Och möblerar om. det låter i alla fall så, för det är ett väldans pådrag under diskbänken. Maken ler, men han har hotat med krigiska åtgärder om de börjar gnaga på inredningen. Jag lovar dyrt och heligt att så blir det inte. De serveras ju god mat och är allmänt ompysslade. De är dessutom oerhört intelligenta. Nu dröjer det inte lång stund innan de hämtar sin middag. Signalen är: Muslus och uttalas med pipig röst och en liten fördröjning mellan mus och lus. Det låter mer som miuus...luus.

Apropå maken, så slängde han några utbrunna värmeljus i soporna. Fy på honom! De ska återvinnas! Hur som helst, så låg ett värmeljus vid ingången till mushemmet dagen efter. Jag slängde tillbaka det. Fy på mig! Men see and behold, på kvällen hade det förflyttat sig till samma ställe igen. Månne önskar mössen ha lika mysigt (musigt) som vi har det, men ljus under diskbänken? Icke! Det kallar jag brandfara!

Detta kan vara den skyldiga, men jag får aldrig veta om det är så. När jag ändå är på gång, kan jag berätta om en annan knasighet från livet under diskbänken. En dag såg jag några fingrar sticka upp från glipan vid väggen. Det såg helt bisarrt ut och jag fattade ingenting först. Sedan började jag le och allt efterdsom förvandlas till en semla. Om någon nu inte förstår detta med semlor, så har de en "mun" som går runt hela huvudet. Fattar ni nu då?

Jo, fingrarna tillhörde en gummihandske. Mina kompisar tyckte uppenbarligen liksom jag, att gummihandskar är mycket användbara. Ett par dagar senare var den borta och vad de har den till förtäljer inte historien. Med tanke på den städmani som utbryter under skåpet med jämna mellanrum, så kanske gåtan är löst. Eller så används fingrarna till att förvara saker (mat, värmeljus etc) i. Eller som sovalkover... Det räcker uppenbarligen med en, för den andra handsken ligger kvar i lugn och ro.

Inför julen

Igår gjorde jag något som jag aldrig gjort förut. Något som jag aldrig trott att jag skulle göra. Jag köpte färdigsydda gardiner! Så ofattbart och vilket nederlag, eller... Jag som Kan själv!

Jag har alltid kunnat själv. Redan som lite plutt kunde jag själv. Jag minns än idag hur besvärligt det kunde vara att sätta på sig fingervantar vid tre-fyra års ålder. Mamma fanns alltid tillhands för att hjälpa till men jag var bestämd redan då: Kan själv! Detta kunde innebära att jag fick pyssla länge innan jag fått varje finger i rätt spår. Lillfingret var värst. Varje gång jag misslyckades uttryckte jag min frustration genom att ljudligt förkunna: Äsch!!! Och så gjorde jag ett nytt försök, för jag var inte bara bestämd, jag var även ihärdig. Sitter välan kvar en del av det också ännu idag... Vid ett tillfälle underhöll jag väntande tågresenärer på stationen i Göteborg (det minns jag inte men har fått det återberättat av en road moder).

Att få in fingrarna rätt kan vara svårt även idag, speciellt om det är bråttom och vantarna är sladdriga. Ni vet så där som de blir när man varit ute i en väderlek innehålande mycket vatten. Tacka vet jag tumvantar! Där kan man inte misslyckas!

Gardinerna ja. Eftersom jag är en sådan där galning som byter i alla fönster till jul (och vår och sommar och...) och vi nu bytt boende, var nya gardiner ett måste. Jag har fixat klart till de andra rummen och i samråd med maken valt ut ett tyg till köket. Nu har det varit mycket omkring mig de senaste veckorna, så någon tygbeställning har inte blivit av. I går var jag på vift i andra ärenden och ramlade över ett par färdigsydda. Jag tänkte en gång och flera och när för- och nackdelarna virvlat klart i min lilla hjärna landande tankarna i : Köp dem människa och ägna fritiden till något annat istället! Jag kan fatta snabba beslut utemellan och gardinerna duger gott. Förmodligen syr jag nya nästa år, men det tar vi då...

Nu måste jag ut i skogen och fixa en till gran att hänga den nya ljusslingan i. Tänk vad man kan vinna i tid om man gör rätt prioritering!

Ps! Att få Lovikkavantar att posera kan vara lika svårt som att fånga möss och kisse på bild!