Ölands Celtic Irish Music Festival 2012

Tänkte roa er med ett sommarminne så här i det grå vintermörkret. Vi har tyvärr sett alltför lite av solen denna vinter, buhuu. Denna vecka tog vi köldrekord denna säsong, ner på -19 i fredags! Då håller sig en frusen Torparkärring för skratt. Huden far illa, förfrös nästan fingrarna när jag skulle skrapa bilrutorna och så lite astma på det. Nae, ge mig mååånga plusgrader tack! Nu har det vänt och är bara -3 och det ska bli plus till veckan. Då gnäller jag säkert på att det är halt, ha ha haaaa!

Nåväl, i somras åkte maken och jag till Öland (ovanligt va) för att gå på musikfestival. Ölands Celric Irish Music Festival är en relativt ny event, tredje året i fjol. En bättre plats än Borgholms slottruin får man leta efter!

Det spelades en himla massa bra musik som ni förstår. Lite kul var den polska gruppen Lía Faíl. De spelade en hel del eget material. Bäst var nog fiolspelaren!

Ett annat gäng som mer föll oss i smaken var Shindig. Nu kom vi riktigt i stämning!

Det spelades medryckande musik hela kvällen, på olika scener. Vi gick en sväng och hittade ett par musiker lite i skymundan, i en av gångarna. De spelade samtidigt som Shindig (på stora scenen) och publiken bestod bara av en handfull personer. De bad oss komma närmare så vi skulle höra bättre - det var ett himla liv från stora scenen. Faktum är att dessa två var GULD!

Håller ni inte med? Detta var sista låten och jag frågade vilka de var. Tim O´Connor och Paul Daly. Det sa mig ingenting (jag gillar irländsk musik men hänger inte med vad gäller artister). Jag kollade upp dem senare och fick klart för mig att dessa två tillhör de stora. Tänk att Torparkärringen stått och diggat ett par meter ifrån! Riktigt kul :))

Kvällens dragplåster var Moya Brennan. Henne kände jag till, men inte som soloartist utan från gruppen Clannad. Jag kan upplysa om att jag blev frälst. Vilken underbar sångerska! Vilken underbar musik! Ni förstår nog vad jag menar när ni lyssnat på detta:

Jag stängde av kameran och dansade. Det fanns bara jag och musiken. Att det var några hundra andra där också struntade jag i. Just denna låt är magisk och den miljö vi befann oss i skapade ännu mer magi. En liten snutt till kan jag bjuda på, så ni verkligen förstår att kulisserna var som gjorda för detta:

Ljuveliga tider... Gissa vem som köpte två CD:s och såg till att få dem signerade, he he.

Kolla vem de är dedikerade till! Borde kanske ha sagt To the Torparkärring. Det hade blivit riktigt kul :D

Jag kan verkligen rekommendera denna festival. Lugnt och bara mysigt. Åldrar från 0-100 (såg det ut som) och fantastiskt trevlig stämning. Åk dit! Vi ska iaf göra det (och detta år är det min tur att få en Guinness och inte vara chaufför). Om nu någon av er blir sugen så vill jag bara upplysa om att boende på Öland är knepigt på sommaren. Man måste vara ute i god tid. Vi har provat att åka över mitt i sommaren och fått tji. Nu bor vi ju så nära så det är bara att åka hem, eller sova i bilen. Det har vi gjort ett par gånger. Går fint i Forrden!

Neej, nu slutar jag annars blir detta inlägg en hel roman. Jag kan mala på om favvoön länge. Ha en fortsatt mysig lördagkväll och nut av söndagsfrukosten!

Varma kramar från

Lisa