tisdag 28 augusti 2012

Färgfunderingar

Sitter här på tåget hem och funderar lite. Att resa innebär inte bara en massa nya intryck från själva resan, det skapar reflektion över ens eget land också...
Jag upplever nu för första gången alla färger vi har i detta land. Visst har jag tittat på fina hus och trädgårdar förr, men inte förrän nu inser jag hur mycket färg vi har omkring oss. Alla hus och byggnader bara lyser av olika färger! Bilarna likaså. Inte har jag tidigare tänkt på att baklastarna är så gula... Stenas stora lokaler är vackert blå. Även den minsta verkstad är målad i någon trevlig färg...

 

Vår gröna natur har jag alltid uppskattat och just nu känns den extra fräsch. Alla ni som besökt länder söder om Europa känner nog igen mina tankegångar. Vi målar inte bara husfasaderna i glada färger utan vi bryter av med andra färger runt fönster, dörrar, tak och knutar. Tak ja. Vi har former på taken. Olika lutningar, brytningar, material och - återigen - färg. Där jag har varit är det bara de rika som har fina hus. Nu kan det förvisso vara fint invändigt, men det är ju det första intrycket som skapar känslor.


Maken sa vid ett tillfälle: vi har så fint hemma. Just nu känns den kommentaren väldans rätt...

Kramar från Lisa

Det blev väldans seriöst det där. Tro inte att Torparkärringen förlorat humorn. Sitter nu och äter svindyr sallad och inser att jag fortfarande äter med fingrarna ibland. Varför försöka skära en tomat när man kan äta den på bättre sätt? Jag har inte använt bestick på 10 dagar utan bröd (eller fingrarna för att äta falafel t.ex). Nu ska jag smaska vidare : )

8 kommentarer:

  1. Välkommen hem igen!
    Har saknat dig. Hade inte fattat att man kan blogga utomlands ifrån... Men så intressant att hälsa på släkt och vänner i ett sånt, för oss, annorlunda land. Man får ju en bättre bild av landet och livet på så sätt. Och hettan, nä, inget för mig heller. då söker jag också upp skuggan.
    Här försöker jag och gubben kravla oss upp från sorgediket, det går sakta. Vi har inte kunnat skapa oss ett normalt vardagsliv ännu... vi bara överlever, inte lever...
    aino

    SvaraRadera
  2. Fin resa vi fått följa med på. Värmer hjärtat, det fylls av hopp, när jag läser om din nyfikenhet på andra. Kram på dig! Blev riktigt blötögd när jag läste att du åkte till ett palestinskt flyktingläger.

    SvaraRadera
  3. Lisa, visst är det så, man måste åka hemifrån för att uppskatta hur bra vi har det.
    Vi har det bara gott i landet LAGOM.
    Välkommen hem.
    Ann.

    SvaraRadera
  4. Hur länge har vi haft gaffel då? Inte så länge tror jag,muskeln är nog äldre. Mat smakar konstigt nog bättre som fingermat, tycker nunnan då...
    Färger ja, när du gör mig uppmärksam på det så stämmer det ju, kanske vi behöver det när vintern är så vit?
    Välkommen hem kära du, och berätta om allt spännande du har sett, men först, vila dig och njut lite ro :)

    SvaraRadera
  5. Välkommen hem! Nu har jag läst ikapp här hos dig och det lät ju som om du fixade flygresorna - och hettan. Bra!

    Visst bor vi i ett ganska färgsprakande land, det har du så rätt i. Och fräsch grönska trots att det snart är höst.

    Kram

    SvaraRadera
  6. För att uppskatta våran fräschhet måste man nog först vistas en tid i annat land mycket långt borta(med torka och törst).
    Med vårat klimat så behöver vi ha det välordnad. Allt måste fungera då vintern kommer.

    margareta

    SvaraRadera
  7. tack ära du för musiktipset. jag känner till brennan. vi har tur och glädje av att bo granne med en passionerad musikälskare, som titt som tätt tipsar oss om BRA musik och artister. och på hennes femtioårfest hade hon hyrt in ett band som spelar irländsk musik, det var en höjdarfest! ja, det är hon som grannflickan, för hon är yngst här i byn, hihihi...
    aino

    SvaraRadera
  8. .....???? var är du... jag trodde du var hemma nu... men på bloggen är du tyst. hoppas allt är ok.
    aino

    SvaraRadera