Kampen fortsätter...

Tja! Först vill jag hälsa nytillkomna läsare välkomna! Hoppas att ni ska trivas!

När jag lämnade er sist så hade jag riggat en fälla i bilen. När jag skulle åka till jobbet på morgonen så fanns där ett litet musbarn. Förmodligen den lille som "lekt" med min plyshmus. Så liten och gullig! Det var mer än jag klarade av, så jag slängde fälla och allt.

När arbetsdagen var slut gjorde jag en ny upptäckt som inte var det minsta rolig...

Vedergällning igen! Nån liten jäkel (jojo, ni hör hur språket förändras) hade tuggat på baksätet. Nu började torparkärringen förvandlas till något mer monstruöst. Där gick gränsen! Ut med pipskrämslaren i bilen och några hotfulla ord. Minsann om det inte fungerade! Inga tecken på besök morgonen efter.

Nu är ju dessa småskitar väldans smarta så bara för att de lämnat min bil ifred betydde inte det att de skött sig exemplariskt. Neej, de gjorde något ännu värre. Det finns ju en bil till...

Vedergällning för tredje gången! Nu hade de tuggat på inredningen i makens bil och det är betydligt allvarligare. Inte nog med att han sköter sin bil som om den vore ett barn (jag är inte lika duktig) han är inte musfantast som t-kärringen. Jag hade förväntat mig osande eder på den argaste arabiska man kan tänka sig, men han var väldigt dämpad. Jag tror att han var i chock, stackars man. Vad värre var - de hade smakat lite på några kablar också, men inte gjort sönder dem. Puh!

För att behålla husfriden inhandlades ännu en skrämslare och det lugnade ner sig lite. En och annan muslus hittades inne och kanske var just denna skyldig till illdåden!

En i mitt tycke synnerligen vacker mus :/ Nåväl, de har ju tagit över alldeles för mycket. Om nu någon trodde att det var slut där så glöm det! Fällan under diskbänken bjöd på flera fångster per dag. Jag gillar som bekant inte fällor, men gift är absolut inget alternativ. Jag har ju läst hur det funkar. BLÄ! Nae, jag kollade nätet efter alternativa metoder och läste att vitlök skrämmer möss. Ut med vitlök under motorhuvarna! Borde avskräcka en och annan varulv eller vampyr också, tänkte jag. Vidare efterforskningar pekade på att vedaska sades ha avskräckande effekt. Att sprida ut aska skulle få mössen att tro att det var skogsbrand. Himla passande, för askhinken var nästan full.

Förutom en ring av aska runt bilarna så hällde jag en del på de ställen där jag sett Tasse sitta och lura på dem. Måhända var det ingångshålen som de tog sig in i huset genom? Detta var i lördags och tro det eller ej men fällan var tom på söndag morgon! Faktum är att det bara dykt upp någon enstaka mus efter det. Jag ska såklart ut och tömma mer aska på samma ställe! Lugnt i bilarna också.

När så husfriden var återställd kunde torparkärringen i lugn och ro fortsätta med sina helgsysslor.

Ved och mera ved. Jag har dragit hem, kapat och klyvt ett par helger nu. Bra träning och fint att värma sig med i vinter. Måhända har detta med mössen påverkat mig mer än jag trott eller så blev jag skogstokig i största allmänhet. Vad tror ni, hi hi.

När nu allt blev rosenrött och musiken soft kan jag upplysa om att det inte är hela sanningen. I går kväll gick maken ut för att kolla bilen och minsann satt det inte en mus i framsätet! Den försvann och när han öppnade motorhuven var den där. Lillskiten hade dessutom tuggat lite mer på stolen. Nu har han börjat morra desto mer, (maken alltså inte musen) och jag tror att han börjar spåra ur på riktigt. Kolla in det här:

Fälla i motorrummet känns helt normalt, men flugfångare på golvet??? Det finns tillfällen i en kvinnas liv då man får skärpa sig väldigt mycket för att inte börja gapskratta! Stackars man! Jag tror han behöver terapi, muahahaaa. Han kom dessutom själv på förklaringen till varför de härjar i hans bil - min låter de bli. Kolla in rabattkupongerna på golvet! De blir väl hungriga när de ser smaskiga hamburgare!

T-kärringen tror inte riktigt på det. Jag tror dessutom att anledningen till att de är snällare med mig är för att de vet att jag egentligen gillar dem ;-)

Kram,

Lisa