Sommar : )))

Äntligen kom den, sommaren! Den smög sig på i söndags och sedan har det blivit bättre och bättre dag för dag. När det var 20 grader redan vid åtta i morse förstod jag vadrt det var på väg. Vid lunch 26 och sedan blev det ännu bättre : )

 

Hur det var vid 17 finns inte bildbevis på, men faktiskt närmare 30! En sagolik dag. Jag har tillåtelse att jobba hemma, så före lunch lämnade jag således jobbet. Att sitta i solen och läsa juridik relevant för levebrödet är inget straff, he he. Som den superobservanta torparkärring jag är, upptäckte jag denna vid ytterdörren. Har aldrig sett en sådan förut och den fanns inte i fjärilsboken. Tur det finns Internet!

Brunsprötad skymningssvärmare. En gigant och snabb som blixten. jag skulle försöka mäta den men VIPS var den borta. Har inte sett den sedan dess : (

Detta får bli ett kort inlägg, för värmen har gjort mig trött. En bild på Kråkis kan ni förstås få. Hon pysslade omkring bland rosorna i går kväll men DE smakar hon inte på, tack och lov. Pelargoner har hon tyvätt fått smak på i år, så de enda som har en chans är de som hänger på väggen. Vi är inte alltid goda vänner, hihi.

Jag slänger in ett litet collage från semestern också, när jag är inne på ämnet Kråkan och rosor. Vi hade en mysig tjejkväll då vi pysslade om rosorna tillsammans. Ni, kära läsare, brukar uttrycka er kärlek till denna fågel. Gissa hur det känns om man är en torparkärring...

Puss & kram

Lisa

Gnäll och gny och lite glädje också

Maken åkte för några timmar sedan. Vad jag avskyr dessa uppbrott! Det är ju för bövelen sommar och då kan man hitta på massor av kul saker att se och göra. Helst tillsammans... Jag åkte samtidigt som honom och liite roligt var det. Vi stack ut händerna genom rutorna och vinkade till varandra. Kan tro att folk funderade, hihi.

Våra vägar skildes och jag uppsökte ett behandlingscenter som tillhandahåller världens bästa terapiform. En handelsträdgård såklart! Vi har tillsammans bestämt att det ska planteras rosor utmed staketet. Mer jobb för torparkärringen alltså, Jag måste bygga ut de ramar som står där nu. De pallkragar jag inte har använt kommer också väl till pass till detta projekt. Alltså blir det en massa egenterapi hemmavid också : )

Jag tänker att kanadensaren behöver ett par pallkragar själv, den lär breda ut sig. Klättraren får jag hålla nere för staketet är ju inte två meter högt, he he. Några grenar kan jag prova att binda åt sidorna...Det är tur att jag har mycket att göra, då blir inte ensamheten så påtaglig. Som den goda hustru jag är, kokade jag lite blåbärssylt idag. Maken fick en burk med sig och han var synnerligen nöjd. Det har pratats i TV om att det blir ett dåligt blåbärsår men det stämmer då inte här. Jag var ute en snabbsväng igår och fick ihop en liter utan att vandra omkring.

Eehmm, nu blev jag avslöjad vad gäller silltillverkare. Burkarna är jättefina men locken är trista. Jag får börja leta efter mer diskreta lock, läckerheterna behöver ju en snygg förpackning ;-)

Eftersom humöret nu blivit något bättre, kan jag visa vår härliga schersmin. Precis som rosorna började den blomma när maken kom hem.Tyvärr är den doftlös, men den är riktigt praktfull! Från sovrumsfönstret ser man detta:

Det är lätt att vakna på rätt sida när man ser detta. Det gör inte ont att titta på den utifrån heller!

Med lite extra dekoration blir den ännu vackrare!

Nu är denna fröjd över för detta år, men jag gissar att den är ännu större nästa sommar.

Lite fågelinfo kan jag också bjuda på. Den berömda Kråkan. Hon beter sig skumt nu igen och det beteendet känner jag igen. Äggsjuka... Det stämmer bättre i tid jämfört med förra året men hon har ju redan producerat ett gäng denna sommar! Äggen från i fjol ska jag lägga i trädgården någonstans. Det vore häftigt med ett rede. Tänk om jag haft en prydnadsdrake också. DET vore riktigt häftigt! Nu spårade jag visst ur som vanligt. Kråkan var det ju. Hon sover alltså för det mesta på taket numer. Knasboll. Det låter ganska mysko när hon trampar omkring där uppe också. Hon skrämde skiten ur maken i våras när hon trampade runt. Han gick ut med ficklampa för att kolla vad det var, tänkte inte på att det finns en knäppig fågel i familjen!

Ja gott folk, det var lite från skogen. Jag har ju utlovat rapporter från semesteraktiviteterna men det får bli i ett annat inlägg. Blir nog fler än ett för vi har ju inte bara suttit inne och klagat på vädret. Några utflykter har hunnits med. Det har inte varit några fjärilar eller fåglar här på länge heller, så material till nya inlägg finns det : )

Kramar från

Lisa



Vattenlek

Regnet det bara öser ner... Mmm, idag har det verkligen varit pissigt ute (ursäkta uttrycket). Det höll upp en stund och då drog torparkärringen till skogs och plockade blåbär. En trivsam sysselsättning som borgar för god sylt under de kalla månaderna.

Efter det uppehållet satte det igång igen. Vad gör man då? Jo man ägnar sig åt vattenlek. Inte på det sätt ni tänker utan medelst kamera. Jag gick ut och fotograferade blommor med vattendroppar på...

Den digitalisen ser riktigt smaskig ut, he he.

Climbing Bonica är vacker (och ser smaskig ut) både som knopp och utslagen.

Mina Crazy Daisy är jag vansinnigt förtjust i! En blomma att bli glad av!

När jag kommit så här långt började jag leka på allvar. Först med C. Daisy...

Sedan spårade det ur lite mer. Det är otroligt vad skoj man kan ha med en dator! Ni kan gärna gissa vad bilderna föreställer...

Nu får det vara färdiglekt för ikväll. Semestern lider mot sitt slut, på måndag är det dags igen... Det må väl vara, det bläigaste är att maken åker i morgon : ( Det enda positiva med det är att när vi träffas nästa gång är det garanterat varmt och soligt (augusti är inte så långt borta). Runt 40 grader minsann. Japp, torparkärringen ska lämna skogen OCH landet. Ni kan aldrig gissa vart jag tar vägen, hihi, men jag lovar att rapportera från den resan!

 

Kramar från

Lisa

NEJ MEN KRÅKAN!!!!

Ingen större fart på denna bloggerska, eller hur? Det kallas semester, fniss. Inte för att jag har brist på saker att berätta men det kommer liksom annat emellan. Det faktum att maken är hemma t.ex. Det är ju inte varje dag som vi träffas som bekant...

Så till rubriken. Ikväll blev det grill. Ganska ovanlig sysselsättning i detta land, eller hur ;-) Det blev fransyskabiffar. Gubbs var ansvarig och han kom in en stund och pladdrade. Väl ute vid grillen igen ropar han högt och med ilska i rösten:

Lisa, KOM HIT!!! Jag ska kasta en sten i huvudet på din fågel!!!!

Aj aj, det lät illa. Det är speciellt illa när djuren kallas DINA,  då är det mindre bra. Jag gick ut och fick bita mig i tungan för att inte börja skratta... En biff låg nedanför trappen och Tasse fanns inte på kartan. Han låg på loftet och sov. Alltså hade Kråkan snott en biff! Helt jäkla underbart!!! En exotisk hönsfågel som tjyvar marinerat kött! : )))) Jag har fostrat henne väl, håller ni inte med om det, fniss. Tyvärr tog jag ingen bild, pippisen i fråga fanns inte heller på plats. Hon hade väl sprungit all världens väg när maken fick sitt bryt, he he he. Hon är förlåten, maken är lika förvånad som jag (och lite impad också tror jag). Undrar vad det var som fick henne att gå till sådana ytterligheter? Knappast hunger, kanske luktade det gott av kryddorna. Vissa saker får man aldrig svar på...

Så över till något helt annat. Ni har knappast missat att det blev översvämning i norra Småland förra veckan. Det är inte alltför långt härifrån och vi fick 8 mm, de i Emils trakter fick över 100 på kort tid. Stackars folk! Nu är det så att även våra vattendrag påverkas. Den å som går tre km härifrån har nu ett vattenflöde på över 120 kubikmeter per sekund. Det syns. Bilderna är inte tagna på exakt samma ställe men ni ser nog.

Jag gjorde en liten filmsnutt också och nu ser ni hur otroligt snabbt vattnet rör sig! Märkliga och starka krafter naturen har...

Så kära vänner, detta får räcka för denna gång. Det kommer mera framöver. Jag måste ju berätta hur det var på Ölands Celtic Irish music festival bl.a : D

Semestermys på er och många kramar!

Lisa

Låt stafettpinnen gå

Nae, torparkärringen har INTE börjat med någon springande sport. Det finns gränser för vad man utsätter sig för ;-) Det jag syftar på är något helt annat som har med mänsklig vänlighet att göra. Först går vi tillbaka i tiden lite...

När vi var på trädgårdsmässan i våras blev vi glatt överraskade över hur vänliga okända människor kan vara. Vi parkerade bilen och skulle gå och lösa parkeringsbiljett. Då kom en äldre man fram och frågade om vi ville ha deras biljett. De hade löst för hela dagen, men skulle åka redan. Vi tackade ödmjukast och blev på riktigt gott humör. När vi skulle åka (vi stannade inte så väldans länge vi heller) lämnade vi över biljetten till ett annat par som precis anlänt. En härlig stafettpinne, håller ni inte med?

Nu blev det mycket text, så jag slänger in dagens Alchymist. Har ni förresten tänkt på att jag stavar olika varje gång, hihi.

Vilken skönhet! Undrar hur regnkänsliga de är? Det ska tydligen ösa på rätt bra i morgon och jag vill inte att de ska bli förstörda. Måste jag sätta upp något litet tak, månntro...

Tillbaka till ämnet. Klockan 14.00 idag tog jag SEMESTER!!!! Tjohooo! : ))))
Först åkte jag till Staden för att handla lite. När jag klev ur bilen för att betala parkeringen ropade en kvinna på mig. Hon hade löst biljett för flera timmar, hade inga småpengar och hon undrade om jag ville överta biljetten. Tackar, tackar! En jätteglad torparkärring gjorde några små ärenden och gick så tillbaka till parkeringen. En ung kvinna skulle precis köpa parkeringsbiljett och gissa vad jag gjorde? Hon blev glatt överraskad och så var stafettpinnen överlämnad igen. Undrar om någon fler hann parkera på den...

Visst är det härligt med oväntade möten av detta slag! Så mycket glädje som sprids på ett så enkelt sätt. Igår såg jag dock någon som inte sprider glädje omkring sig. Tvärtom. Han skulle behöva många gratisbiljetter!

Just det, Storpotäten! Surare gubbe får man leta efter! Hur halkade t-kärringen in på detta spår då? Jo, jag gjorde en filmbeställning i veckan och kunde då inte låta bli Vilse i pannkakan. Jag tillhör den ringa skara som ÄLSKADE allt som Staffan Westerberg gjorde. Hans tidigaste program, den med teatern om ni minns, fick fart på min kreativitet. Jag gjorde figurer av piprensare och knappar, pyssalde med stenar och Gud vet vad. De som är något yngre hävdar att han skrämde slag på dem med sitt pannkaksprogram. När jag nu såg ett par avsnitt blev jag dessutom så förtjust i Herr W. Så himla söt han var då! En riktig liten buspojke!

Lite Plupp-varning på frisyren. Faktum är att vissa torparkärringar börjar se ut som Plupp nu, det är bara blåfärgen som saknas, he he.

Nej gott folk, nu blir det inget mer idag. Gissa vem som kommer hem om någon timme? Just det, maken har också semester! Det ska bli så kul, vi har ju inte träffats på två månader. Om någon vänlig människa kunde ge honom ett jobb här nere så skulle allt bli så mycket bättre, men man kan inte få allt här i livet. Undrar vad han tycker om min nya Plupp-look...

Kramar från en semesterlycklig torparkärring

vid namn Lisa 

Snart händer det

Först vill jag hälsa min nya följare välkommen! Så kul! Nu har jag nästan lika många följare som rossorter, hihi. Jag räknade i helgen och det visade sig att jag har 17 olika sorter. Sjutton? Hur gick det till??? Det ser inte alls mycket ut (är sammanlagt 24 st). Hmmm, detta betyder att jag med gott samvete kan fylla på "förrådet". Det skulle kännas bättre med 20!

Något som är riktigt intressant är att torparkärringens förhållande till just rosor har gått in i en ny fas. Jag har alltid älskat dem och jag drömde om en rosengård när jag bodde i norr. Nu har jag börjat styra med det, men det är först i år som passionen börjar komma. Nu tittar jag till dem varje dag och pysslar med dem. Om ni kära läsare, liksom jag, älskar filmen Kan du vissla Johanna som visas varje julafton så kan ni tänka på mig till jul. Ni minns väl den elaka mannen som odlar rosor? Jag ser en liten svart, sate... Ha ha haaa, där har ni t-kärringen! Fast jag är för övrigt snäll. Ju ;-)

Inget mer att orda om just nu förutom att nu händer det snart. Alchemysten ska till att slå ut!

Ni kommer att kräkas på mig innan sommaren är slut, för jag tänker tjata på om A ett bra tag till. Med detta är det färdigtjatat för idag och jag önskar er en fin kväll!

Kramar från

Lisa

Sommaren kom till slut

Värmen kom i helgen och nu verkar den stanna ett tag. Lördagen bjöd på 25 grader, dock inte så mycket sol. Denna vecka har varit varm och solig hittills, idag 25 grader igen. Så underbart med värme! Det tycker växterna också och äntligen har småplantorna börjat växa. Malvor och rosenskäror lär inte börja blomma förrän i augusti, men det är ju trevligt med höstfägring också hihi.
Några av mina rosor blommar nu, till min oerhörda glädje. Kanadensarna har hållit på ett tag men det finns ju andra raringar...

Om någon vet vad detta är för ros, så berätta gärna. Så här blev alltså den sk. Red the Fairy. Det gör ingentíng egentligen att det blev fel, för oh så vacker den är! Den lilla busken blommar dessutom som om den vore tokig.
Det finns annat än rosor här i livet. Vädden har jag köpt i år och silvernattljusen sådde jag förra året. De sprider sig som ogräs, men det är ett trevligt sådant! Den vackra tagetesen har Anna V bidragit med frön till. Härligt med bloggvänner : )

Himlen har bjudit på sprakande skådespel i två kvällar. Det är lätt att tro att det innebär dåligt väder, men så har ju fallet inte varit. Det är så häftigt hur hela naturen får ny färg. Allt blir inbäddat i gulrosa. Kolla in de vita vindskivorna på uterummet!

Somriga kramar,

Lisa