Jippieee!!!

Jaa, ett sådant glädjetjut upphävde Torparkärringen i söndags! Förutom att det var sol (japp ni läste rätt) och 8-9 plusgrader som fick jag fint och efterlängtat besök. Två havsörnar kom majestätiskt seglande över huset. Den ena, en yngre fågel, behagade visa upp sig lite mer. Den kom inom hyfsat fotograferingsavstånd.

Varför kunde den inte komma liiite närmare? Nåväl, ringmärkningen syns och jag blir ändå aldrig riktigt nöjd ;-) Vi tar en till!

Efter detta totala glädjefnatt gick jag in och laddade över bilderna på datorn. Ut igen och då fick jag verkligen fnatt. Den äldre örnen gjorde en lägre flygning och nu fick jag en bättre bild.

Vilket lyckorus! De är verkligen fantastiska, dessa stora fåglar. Känns märkligt att ha en av världens största fåglar flaxande över tomten. Nu är dessa två inte de största som brukar komma, det finns en som garanterat har 2,5 meters vingspann! Den ser stor ut även på långt håll (alltså en hona). Det blir lite speciellt att tänka att en fullvuxen havsörn inte skulle rymmas inomhus om man satte den på tvärsan. Vi har 2,2 i takhöjd. En svindlande tanke...

Med denna eufori lämnar jag er åt ert tisdagspyssel. Vi höres!

Kram
Lisa

Vår?

Svårt att förstå att det är februari. Plusgrader (några iaf) och snöfritt. Idag flög ett gäng kanadagäss förbi och det känns vårlikt!

Under en buske såg jag andra vårtecken, fast det är ju alldeles för tidigt!

På fågelfronten inte mycket nytt, förutom att koltrastarna börjar komma igång. Jag har flera Herr K som prasslar omkring i buskarna. Intressant läte de har denna årstid, inte alls sådan skönsång som längre fram. Roligast är att Fru K dök upp idag, henne har jag inte sett på länge! Undrar vad hon pysslar med under vintern? Sitter hemma och myser, stickar mössor kanske...

Intressant typ under inflygning, inte lätt att se vad det är! Jag gick en sväng runt tomten och bara njöt av dagen. Jag gillar denna tid på året för det går så lätt att ta sig fram. Inget högt gräs och annat som är i vägen. Man fantiserar bra under sådana promenader också ;-)

Såhär tidigt på säsongen har de nya pippisarna inte vant sig vid T-kärringen så att stå ute och fotografera går mindre bra. Bilden på Fru K är tagen genom fönstret, därav bildkvalitén. Några kompisar är lite modiga men jag får inte komma så nära. Det brukar ändra sig så snart kan jag sitta ute och titta på dem på nära håll!

Enligt väderleksrapporten ska det bli varmt ett par dagar framöver, åtta grader i mörrn och tio TIO på måndag! Sol dessutom! Jäkla skiit att jag ska jobba över på måndag, har ett viktigt möte. Det är dessutom så att det kommer att bli fler långa dagar nästa vecka, hur tänkte jag där? Bäst att ta tillvara på morgondagen alltså! Inte tillbringa dagen som Sir oftast gör:

Fast han kan få spel också och det är underbart när vuxna katter går igång!

Och eftersom inlägget nu har svängt över från två ben och fjädrar till fyra ben och päls så vill jag visa någon jag nämnt i början av min bloggkarriär. Jag har tyvärr fortfarande ingen scanner så detta är ett foto på ett foto. Originalet är inte speciellt bra heller men motivet är underbart. Får jag presentera Pipen. Han fanns med mig i 19,5 år och var den underbaraste katten i världen! Otroligt klok och såklart snäll. Bara kärlek! Han somnade stilla in vid matskålen den 9:e juli 2004. Att jag minns datumet är för att det var dagen efter min makes födelsedag...

Jag har lovat för länge sedan att berätta om honom och mina andra djurkompisar. Det kommer, men jag måste leta rätt på bilder först och jag har absolut ingen ordning på den avdelningen.

Neej, nu lägger jag ner för ikväll. Måste ju vara utvilad inför morgondagens goväder. På återseende!

Sommarminnen och väderleksrapport

Börjar med vädret. Otroligt tråkigt idag, blåst och regn... Hyfsat med fåglar och idag kom grönsiskan för första gången! Wille retas med sina stjärtmesar men mina kommer nog snart de också ;-) Fick inget bra bildbevis för jag fotade genom ett regnvått fönster, men här är stenknäck, nötväcka och grönsiskan i alla fall!

Både Herr och Fru Bergfink har varit här och frun fastnade på en något suddig bild.

Hon är verkligen söt! Vidare vad gäller vädret så är det ganska upp och ner. Igår såg jag ett gäng snödroppar som blommar! I mitten av februari! Jag gick ut sent på kvällen för att ta en bild och då hörde jag kattugglan. De brukar inte heller höras denna tid på året. Mysko...

Så över till sommarminnena. Jag rådfrågade min blå kompis om gurkor idag (hon har bra koll på odling). Och det är kopplingen till sommaren, hon var nämligen här i juli. Såklart blev det ett besök på Öland och Capellagården. Där kan man vara länge och mysa!

Min retuscherade kompis och jag trivdes förträffligt denna varma dag. De små växthusen gillade jag skarpt. Jag ska nog göra ett sånt på pallkrage...

Fikapausen var inte heller något lidande, åtminstone inte för sällskapet som kunde smaska på en paj. Allergiska Torparkärringar får vara utan, buhuu. Fast jag har iaf ett ansikte, ha ha haaa!!!

Jag hoppas att damen utan ansikte inte tar illa upp för att jag slänger ut bilder såhär, men det tror jag inte :) Vi åkte runt väldans mycket denna dag. Ner till södra udden och upp till Borgholm. Ett stopp på Möckelmossen också och att ha med en växtkunnig kamrat gjorde hela utflykten helt fantastisk!

Tråkigt nog var detta den enda riktigt fina dagen vädermässigt men två hårda damer räds inte lite regn! Ett besök i Stensjö by hanns också med under dessa dagar. Det är en liten idyll och delar av stället har funnits med i Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn.

Det finns fina promenadvägar och luften doftade så gott av gulmåra. Faktiskt så upphörde regnet när vi kom till Stensjö by så det blev riktigt angenämt att ta en promenad.

Återigen helt suveränt att ha en levande flora med sig! Vi blev utstirrade av ett gäng fårskallar också, nyfriserade dagen till ära.

När jag tittar på bilderna så kan jag inte annat än tycka att Sverige är fantastiskt på sommaren! Vilken lycka att bo här!

Fast just i detta nu känns sommaren långt borta. Nu är det snö i regnet som slår mot fönstren. Det blir nog ingen tur ut i trädgården som jag planerat, det känns mer lockande att stanna inomhus och kanske titta på det sista avsnittet av Monty Don´s French gardens. För att inte lämna er i en alltför tryckt stämning så avslutar jag med en varm bild på en gräsfjäril i en vädd.

Skröpelfamiljen och fågelinfo

Hallå i stugorna! Kan väl börja med att berätta att bilderna i förra inlägget inte är joxade med (nåja bara lite, förbättrade skärpan) så färgerna är på riktigt. Dimman och isen framhävde verkligen vassen!

Från växter och väder till skröplighet. Parallellen är självklar eller? Nej, absolut inte men erkänn att det var en lagom knäppig inledning, hehe. Faktum är att vi varit flitiga besökare hos Landstinget. En viss Torparkärring fick elaka magsmärtor efter oktoberresan. Jag går inte gärna till läkare men dagen kom då jag hade inibövelen ont. Intresserad läkare som efter att jag stått på flytande kost några dagar skrev remiss till CT-scan (skiktröntgen för den som klarat sig ifrån sjukhusvärlden). Ni som hängt med vet ju vilket pådrag det blev när jag skulle magnetröntga huvudet, hihi. Denna gång var jag skeptisk, men det gick ju som en dans ;-) Hjääälp! Jag vill inte åka in i Stargaten!!!

Vissa T-kärringar underhåller röntgenpersonalen, det är då säkert! Sköterskan som fick uppdraget att fotografera tyckte det var kul så hon tog flera bilder. Alltid kul att kunna glädja människor! Om något inte vet vad en Stargate är så kolla in HÄR.

Resultatet visade inte på något farligt. Bra! Sen är det inte bra på riktigt men jag orkar inte ta tag i någon ny utredning just nu. Måste bli piggelin från utmattningen först och det är jag nästan. Hmm, finns det fler rymdmaskiner som är oprovade tro...

Familjens andra skröpel har också haft magsmärtor. Hans visade sig vara gallan och nu är den borta. Häck väck - gallsäck! Inga bilder från operationen. Torparkärringen fick inte vara med, konstigt va? Lika bra det, det äventyret skulle nog innebära en marksyning. Jag tror inte jag skulle klara att närvara, huuuu! Men en sättning av kanyl kan jag välan bjuda på, hehe.

Förresten, jag ska på mammografi snart. Är det läge för bildbevis från den också, ha ha haaaa!

Så över till fågelrapporteringen. Det är otroligt mycket pippisar här nu! I söndags skådade jag från soffan och fick ihop 10 olika sorter. Talgoxe, blåmes, nötväcka, talltita, koltrast, domherre, pilfink, gulsparv, bofink (minsann) och stenknäck. Så många olika sorter har jag aldrig haft här, underbart! Idag dök svartmesen upp men det som verkligen var en överraskning var gårdagens besök. En bergfink!

 

Jag har aldrig sett någon förut så det var stooort! De häckar inte söder om Dalälven men kan övervintra i södra Sverige om vintern är mild. De hänger inte här på sommaren alltså. Idag såg jag två tillsammans med ett gäng stenknäckar. Ingen vidare bild men ni får väl ta fram förstoringsglaset :)

Bergfinkarna är de två små, fast det visste ni väl redan. Och jag har glömt en besökare! Igår dök en grönfink upp också. Alltså kan jag räkna ihop 13 olika sorter på mindre än en vecka. Kanske ska nötskrikan till samlingen också så blir det 14! Den större hackspetten har jag inte sett sedan i söndags men den kommer nog. T-kärringen har det ganska bra ändå, trots en sjukling i soffan. Han klagar inte (undrar vilken rymdvarelse som tagit hans kropp i besittning, han är ju man hehe) och såren läker fint. Nu ser jag fram emot helgen och kanske får jag se strömstaren då!

Kram
Lisa
 

Väderomslag

Märklig vinter det här. Några minus och lite snö fick vi och före helgen blev det ett riktigt skitväder. Jag gav mig iväg till stan för att handla innan det spårade ur men hemfärden blev lite spännande. Det gällde att ta det lugnt för det var halt på vissa ställen. Jag brydde mig inte så mycket. Drog på volymen och njöt av mitt favoritstycke (som jag länkade in häromsistones). För min inre syn såg jag blå himmel, gröna ängar, vallmo och lärkor i skyn. Den yttre visionen visade det här:

 

Mycket praktiskt med inre syner, hehehe. Nu blev det inte så farligt för det blev väderomslag igen. Plusgrader... Mycket dimma också så trots den vita snön så blev det inte riktigt ljust. Synnerligen skumt på alla sätt och vis. Nåväl, lagom mycket snö och hyfsad temperatur bjöd in till en liten utflykt på söndagen. Tillsammans med en arbetskamrat gjorde jag en tur till skogen. Målet var att spana efter strömstaren...

 

 

Det där var ingen strömstare utan en häger som lurade i dimman. Den smälte verkligen in färgmässigt! Det var synnerligen diffust ute denna dag, men väldigt vackert vid havet. Ur det grå kom en duvhök flygande över vattnet och även den hade samma färg som omgivningen. Håll med om att det är magi!

 

 

Ser nästan ut som akvareller. Mer magi blev det när vi kom längre ut på udden. Stenarna såg ut som om de var täckta med trollsnor (förlåt, hehe) eller något.

 

 

Men fåglar då? Det var fullt av sjöfågel ute i vattnet och i skogen hoppade och flaxade ett gäng kungsfåglar omkring. Det var första gången jag träffade på dem och vilka små sötnäbbar! De for omkring som skållade troll (nu fick jag in troll igen) och var inte alls rädda. Trota att de var så nära var det nästan omöjligt att fotografera dem. De satt inte stilla en sekund! Jag hade några bilder med bara träd på - jag hann inte fokusera innan de flyttade på sig. Ett bildbevis fick jag i alla fall!

 

 

Visst är den fin? Trots det pampiga namnet är kungsfågeln Europas minsta fågel. Jag vill gärna lägga till; snabbaste fågel :) Stjärtmesarna är också svåra att fota men där lyckades jag till slut. Alltså ska jag försöka få några bra bilder även på dessa. Har en plan inför helgen faktiskt...

 

Kram

Lisa



Mer från Kew...

Jag lämnade er med ett färgglatt träd. Det fanns nämligen en anledning till att jag valde att besöka Kew före jul nämligen att gå the illuminated trail. Det är vad det låter; en upplyst stig. Man hade arbetat med olika ljuseffekter på träden och så en del överraskningar. Här kommer en liten filmsnutt på något som roade mig mycket. Det fann en ramp med knappar att trycka på och varje knapp hade ett ljud kopplat till belysningen av träden. Jag hade en otrolig lust att prova själv, men det kanske inte är så slugt att Torparkärringen skuffar undan barnen som höll på. Jag hade älskat att försöka skapa något mer musikaliskt ;-)

 

Så skitkul! Undrar om det går att göra hemma, hehe. Jag var korkad nog att inte ta med stativet denna kväll, så det var svårt att få bra bilder. Här kommer ett par i alla fall, så pass att ni får grepp om upplevelsen.

Väldigt läckert med ljuset på marken! Hela slinga var en upplevelse i ljus och ljud och en fin avslutning på dygnet som börjat så pestigt. Hittade ett Youtube-klipp för den som vill ha mer (och bättre bild). Nice va?

Finalen av denna promenad tog mig fullkomligt i besittning. Ljusspelet på palmhuset. Kombon ljus och musik förhäxade mig och jag stod och tittade på det under fyra repetitioner.

Magi, gott folk, magi... Istället för att jag ska jobba ihop en film av detta så hittade jag en. Tyvärr är ljudet inte optimalt, bl.a det tunga basljudet vid de stora färgskiftningarna är borta. Det var otroligt mäktigt att stå där, det lovar jag!

Jag skulle kunna rapportera hur mycket som helst, men måste begränsa mig. Eftersom vi är vid palmhuset slänger jag in ett par bilder från insidan. Räcket till spiraltrappan gillade jag skarpt!

Att gå upp var OK men jag som är höjdrädd hade lite problem ner. Det gällde att hålla fokus rakt fram. Detta stora glashus (111 meter långt och 20 meter högt) har vackra byggnadsdetaljer. Det finns alltså mer än växter att titta på!

 

Mycket att titta på, det lovar jag! Som ni vet så blev det första besöket inte så långvarigt pga. tröttheten, men lite mer hann jag med. The princess of Wales conservatory fick kungligt besök av Lisa in the Woods. Av de tio olika tempererade zonerna såg jag bara en del. Jag gick fel och hamnade vid en utgång. The Torparkärring orkade inte gå tillbaka... Vad som fascinerar mig är att England känns så nära Sverige men inte finns det några palmer som vajar för vinden i denna skog inte...

 

 

Inte har vi några parakiter som flyger omkring heller...

 

 

Eller ett sådant här vackert träd...

 

 

Suck... Fast det är väl det som är poängen med att åka till Kew :) Dag 2 gick jag runt halva dagen och njöt. Det var inte många besökare och när jag kom fram till detta ställe funderade jag länge på om jag skulle eller inte skulle...

 

 

Jag bestämde att stanna på backen. Det är nog en fantastisk utsikt däruppifrån, men höjdrädda T-kärringar ska inte vara ensamma på 18 meters höjd. Vore ju pinsamt att få ett mindre psykbryt däruppe! Ropa på hjälp kanske? Skulle inte tro det! Fast då hade det säkert dykt upp folk, hehe. Nästa gång kanske, förutsatt att jag inte är ensam.

 

För det blir ett återbesök! Jag vill gärna se när rosor och annat blommar t.ex.

 

 

Och ingen vid sina sinnens fulla bruk kan väl låta bli att packa ner några såna här i väskan (jag köpte bara en)!

 

Det är lätt att drabbas av ett våldsamt habegär! Jag har önskat mig en Kew-kruka i flera år (ville ha den från Kew dessutom, de finns här hemma). Jag ska väga min kruka så jag vet hur många man kan ta hem ;-)

 

Fanns det då verkligen inte något där som vi har här hemma? Jodå! De här gynnarna finns i min skog också!

 

 

Att jag är helt såld på Kew gardens har väl ingen missat. Kanske är det alla vackra träd som gör det? Helst skulle jag vilja åka dit en gång i månaden för att få se alla växter när de är som finast, men då behövs en V75-vinst av det större slaget. Jag har många bilder att visa men ni får inte se allt, hehe. Åk dit vetja! Annars får man en del glimtar av parken i serien Växternas hemliga liv. Ligger på URplay för den intresserade. Med detta tackar jag för denna gång och önskar en fortsatt fin kväll!

 

Kram

Lisa











Att infria önskningar

Jag påbörjade detta inlägg för ett tag sedan, därav inledningen:

God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att ni firat ordentligt, på ett för er passande sätt. Här var det som vanligt. Efter besöket i staden med fyrverkerierna blev det god mat och god dryck. Kvällen till ära öppnades en flaska vin som jag köpte i Toscana. Riktigt gott men inte som Amarone... Kan fö upplysa om att det finns ett större utbud av Amaroneviner här hemma trots att det ju är Italienskt. Man måste väl åka till rätt distrikt...

Nej, nu kom jag på avvägar. Ni minns ju att jag jäklades lite före jul. De av er som läste på skylten vet vart vi är på väg nu. Ni som missat den får den uppförstorad här:

YES! Torparkärringen åkte till England igen, denna gång med sikte på Kew gardens! Jag bodde i Kew som är ett trevligt litet ställe. Rekommenderas! London som så tillhör inte mina favoritstäder men visst åkte jag in. Måste ju kolla julskyltningen på Harrods t.ex. Den fick en T-kärring från skogen att känna sig som hemma, he hehe.

En förgylld yxa - jo jag tackar jag! Den vore ju inte fel. Eller är det väskorna man ska intressera sig för HAAAAAA! Tror man har större chans att ha råd att köpa en grävling än en väska i den butiken :)

Att vara mitt i smeten vid denna tid på året är galenskap. Jeez, vad med folk! Torparkärringar får snabbt spunk i den trängseln! En av sidogatorna hade vackra skyltfönster också och där var det lugnare...

Det verkliga målet för turen in till London var julmarknaden i Hyde Park. Tyvärr blev jag lite besviken, var nog för färgad av resan till Krákow förra julen. Men det fanns något som jag blev jätteförtjust i, nämligen detta arrangemang. Måste absolut göra något liknande i trädgården!

Hur många sitter nu och tänker kan T-kärringen sluta tramsa och komma till skott någon gång. Det skulle ju handla om Kew gardens! Jaja, vi åker väl dit då. Jag gjorde två besök på dagtid och två på kvällstid. För att detta inlägg inte ska bli vaaansinnigt långt tar vi en del nu.

Det finns hur mycket som helst att se och om man gillar träd är Kew ett paradis! Trots att det var i början av december hade vissa träd inte fällt sina löv. Känslan blev märklig...

Vad det första trädet är har jag ingen aning om, men jag var klok nog att ta en bild på slyten på det andra. Det är en Zelkova schneideriana. Tänk att få sitta på de grenarna!

Detta gräs blev jag riktigt sugen på, Miscanthus sinensis silberfeder. Så snyggt! Speciellt i mängd...

Här med alpinhuset som fond...

 

 

                        Och en Close-up också, så ni verkligen förstår vad jag menar!

 

 

Håll med om att det är ett vackert gräs! Jag misstänker att det inte funkar hos mig men jag ska absolut försöka få tag på det och prova. När vi nu befinner oss i denna del av Kew så kan vi titta lite på stenpartiet också. Här finns växter från både när och fjärran, snyggt arrangerade. Jag blev speciellt glad över vattenfallet.

 

 

Har inga problem med att kunna tänka mig det där i trädgården heller! Faktum är att jag kunde tänka mig det mesta :) Kew är en underbar plats! Nu är det stort så det räcker och blir över också, så trots två besök såg jag inte allt. Det finns en anledning till det också. tror jag ska berätta...

 

När Torparkärringen skulle åka hade precis stormen dragit över landet. Tågen ställdes in men på avresedagen hade man utlovat ersättningsbussar. problemet var bara att de som planerar och styr upp inte hade tänkt, alls... Massor av busschaufförer kallades in under tidig morgon vilket innebar att på eftermiddagen fanns det inga kvar! De måste ju ha sin dygnsvila. Vi var ett tappert gäng kvar under sena eftermiddagen - någon hade väntat sedan kl. 13... Stationsvärdarna lovade varje timme att det skulle komma en buss men icke! Gissa om T-kärringen började få panik! Jag hade ju ett flyg halv åtta på lördagen!

 

Det kom en buss - 19.30. Den skulle köra oss till Ängelholm. Vad i helsike skulle jag göra där??? Nåväl, bara att slänga sig ombord. Det enda roliga under den resan var belysningen i Nybro...

 

 

 

Framme i Ängelholm 23.30. Två snubbar till skulle vidare så vi delade på en taxi till Malmö. När vi kom fram dit (på NATTEN) var en viss Torparkärring riktigt trött, less och allmänt störd faktiskt. alltså sa jag åt taxichauffören att köra vidare till Köpenhamn! Jag orkade bara inte gå in på stationen och se om det gick några tåg (vädret var bedrövligt). Efter en blåsig överfart på Öresundsbron kom jag till slut till hotellet. Sov tre timmar och så iväg till flyget.

 

Nu förstår ni varför jag behövde två besök. Jag var så fruktansvärt trött på lördagen att jag bara stannade på Kew några timmar, sen gick jag "hem" och sov en stund. Jag hade ju något att se fram emot på kvällen, nämligen Christmas at Kew! Eftersom detta inlägg redan är väldans långt så gör jag en följetong av detta. ni får hålla er till tåls, hehe. Fast en liten sneakpeak av resten av resan kan ni väl få. Jag kan ju visa lite godhet även fast julen är över :))

 

 

Merry...

      Friday!

                             Lisa