En kollega pratade med mig idag om detta med att stressa. Att vi moderna männsikor gör allting så snabbt och både tänker på gårdagen och vad som ska hända framåt, att vi missar att leva i nuet. Det är verkligen ett modernt problem som skapar mycket elände. Om vi blev bättre på att leva efter devisen Carpe Diem (fånga dagen om någon missat det) skulle vi förmodligen må mycket bättre. Det är såklart inget fel i att planera framåt, eller att tänka tillbaka på det som varit, men om vi enbart lever så, så missar vi mycket. Det finns välan en anledning till att den nya folksjukdomen har med stress att göra.
Nu vill jag inte påstå att jag är någon expert på Carpe Diem, men jag försöker verkligen att titta mig omkring och verkligen se vad som finns runtomkring. Det behöver inte vara något märkvärdigt, kanske ett intressant tak på någon byggnad. Ett moln med spännande form eller varför inte alla färger som finns runtomkring oss, vare sig vi är i staden eller på landet. Nu blev det mycket text, bäst jag slänger in en bild...
Jag valde att promenera till mötet idag och på vägen dit var detta isflak fullt med måsar. På tillbakavägen var mässen (absolut grammatiskt korrekt) borta men detta gäng satt som påsar på isen. Inte så spännande bild men jag vände mig om och hittade ett annat gäng ankor.
Nu önskade jag verkligen att jag köpt en ny kamera, för zoomfunktionen är inte den bästa. Nåväl, fina var de och detta lilla stopp var mycket vilsamt. Inte tog det så mycket längre tid att gå tillbaka till jobbet heller. På många arbetsplatser uppmanas de anställda dessutom att om möjligt låta bilen stå. Detta av miljöskäl. Miljön är viktig, så även vår inre miljö. Att betrakta ankor i ett par minuter hade för mig en positiv inverkan på resten av denna dag. Tänk att man kan vila genom att vara extra vaken och uppmärksam!
Ps!
Om man inte har ankor till hands, går det lika bra med vadsomhelst!
Lycka är
Att kunna promenera i sitt jobb
Viktiga saker du förmedlar idag.
SvaraRaderaFörstår inte stressen som många tar på sig för att de tror sig vara i takt med tidens krav.
Min generation hade det mycket lugnare, inte bättre men kraven var inte så stora.
Vi hade inte pengar över till att byta gardiner och pynt varje månad, vi tänkte inte så.
Huvudsaken var att det var rent.
Ann.