Jag har bytt bil, till makens förra, en Mondeo combi. Den är stor (jämfört med Golfen) men ack så bekväm. Uppvärmda säten t ex är riktigt nice i vinterkylan. Det finns dock ett aber. Den har inte dubbdäck. Allrounddäck i all ära, men de är inte bra vintertid. Inte här nere vid kusten, där luftfuktigheten gör även riktigt vinterväglag slipprigt. Se´n är väl just dessa däck inte de bästa heller. Det är tyvärr snarare regel än undantag att bilen gräver ner sig när jag ska iväg.
I morse hände det igen. Jag är numera van, så efter att försiktigt ha provat, hämtade jag lite sand och lade en dörrmatta under det spinnande däcket. Detta har fungerat bra förut, men inte idag. Efter att ha provat ALLT under 25 minuter fick jag ett PSYKBRYT!! Jag vrålade rätt ut (tack och lov att man bor i skogen) och jag tänker inte återge vad. Ringde maken och hävde halvt snyftande ur mig mer otidigheter (inte åt honom, men bilen var till salu för 10 kronor). Nu är han en klok man som vet att hålla sig lugn. När man levt tillsammans några år, så vet man vilka knappar man ska undvika att trycka på när någon är arg. Ni vet t ex men älskling, du förstår väl att man inte kan...-knappen. Nej, han lyssnar och låter mig rasa ifred.
Nu måste jag ju till jobbet, så jag ringde till taxi. Jag slog numret och får höra en telefonröst som upplyser om att numret inte går att nå. Nu blev jag fullständigt RABIAT!!! Jag spottade, fräste och genomgick en transformering som förvandlade mig till ett vilddjur!
Jag såg mig vildsint omkring och tittade på spaden. Sedan föll min blick på...
...Golfen! Den stod tyst och stilla under massor av snö, på samma ställe som den stått några veckor, brädad av Forden. I vredesmod satte jag igång med att gräva fram den och fick upp dörren. Detta var det första orosmomentet, tänk om låset frusit, men nej! Drog ut choken (jo, så gammal är den, född 1983) och fortsatte gräva. Satte nyckeln i tändningslåset, höll andan och vred om. Inte ett liv. Detta var det andra orosmomentet. En bil som stått ute i kylan ett tag kan få batteriproblem.
Nu är jag som ni förstår en ihärdig person så jag gav inte upp så lätt. Efter lite lirkande startade så min gamle vän! Prisa Gud! Vad är väl skatteåterbäring jämfört med en bil som startar?! Jag har länge hävdat att gamla bilar är pålitliga. De är mekaniska till sin läggning, inga rymdmaskiner. Föreställ er nu någon vacker musik, stillsam och melodisk. Lägg så till lite softat ljus när ni ser på bil(d)en... Puss!
Så, slutet gott allting gott. Jag kom både till och från jobbet, ledsagad av min gamle trotjänare. Jag fick en idé på väg till jobbet om hur jag kan undvika att Forden slirar. Ska prova den i morgon. Jag ska också beställa dubbdäck, för även om jag är förtjust i Golfen, gillar jag komforten i hans store kamrat. Så, gott folk, kom ihåg att man ska kramas i trafiken!
Ps!
När jag kom hem ikväll, upptäckte jag att luftvärmepumpen lagt av. Jag behöll dock min vanliga skepnad och resignerade, gjorde upp en eld och tänkte att det kan jag kolla i morgon. Det här är helt enkelt
En så´n där dag!
I usa smälter de isen på vägarna med vodka. Köp några liter och vattna uppfarten lagom till nyår. Dessutom har du trösten till hands om det inte funkar, alternativt nått att skylla vredes utbrotten på ;-)
SvaraRaderaLysande! Problemet är att jag inte gillar vodka. Går det med rött vin tror du? = )
SvaraRaderaUnderbar dag, eller kanske snarare underbart berättat Lisa!! : )
SvaraRaderaEh, jodå. Man tar vad man har. Dock bör jag förvarna att om grannarna kommer dig till undsättning efter att hört dina vredesutbrott över bilen, och finner en blodröd uppfart..då kan det gå illa. Men jag lovar att vittna till din fördel ;-)
SvaraRadera