Möss och människor

Mössen julstädar. Och möblerar om. det låter i alla fall så, för det är ett väldans pådrag under diskbänken. Maken ler, men han har hotat med krigiska åtgärder om de börjar gnaga på inredningen. Jag lovar dyrt och heligt att så blir det inte. De serveras ju god mat och är allmänt ompysslade. De är dessutom oerhört intelligenta. Nu dröjer det inte lång stund innan de hämtar sin middag. Signalen är: Muslus och uttalas med pipig röst och en liten fördröjning mellan mus och lus. Det låter mer som miuus...luus.

Apropå maken, så slängde han några utbrunna värmeljus i soporna. Fy på honom! De ska återvinnas! Hur som helst, så låg ett värmeljus vid ingången till mushemmet dagen efter. Jag slängde tillbaka det. Fy på mig! Men see and behold, på kvällen hade det förflyttat sig till samma ställe igen. Månne önskar mössen ha lika mysigt (musigt) som vi har det, men ljus under diskbänken? Icke! Det kallar jag brandfara!

Detta kan vara den skyldiga, men jag får aldrig veta om det är så. När jag ändå är på gång, kan jag berätta om en annan knasighet från livet under diskbänken. En dag såg jag några fingrar sticka upp från glipan vid väggen. Det såg helt bisarrt ut och jag fattade ingenting först. Sedan började jag le och allt efterdsom förvandlas till en semla. Om någon nu inte förstår detta med semlor, så har de en "mun" som går runt hela huvudet. Fattar ni nu då?

Jo, fingrarna tillhörde en gummihandske. Mina kompisar tyckte uppenbarligen liksom jag, att gummihandskar är mycket användbara. Ett par dagar senare var den borta och vad de har den till förtäljer inte historien. Med tanke på den städmani som utbryter under skåpet med jämna mellanrum, så kanske gåtan är löst. Eller så används fingrarna till att förvara saker (mat, värmeljus etc) i. Eller som sovalkover... Det räcker uppenbarligen med en, för den andra handsken ligger kvar i lugn och ro.