Forntid, nutid och delad uppmärksamhet

I början av juli gjorde jag en tidsresa här i skogen. Plötsligt kändes det som juraperioden. Det dök nämligen upp en dinosaurie på andra sidan skogsvägen. Den hade en lång snabel som åt allt i sin väg. Riktigt läskig faktiskt! Kolla in fågeln till vänster, den säger väl allt!

Riktigt kul faktiskt, jag såg inte pippin förut! Nåväl, detta monster slukade träd, eller rättare sagt dräpte dem och skalade bort grenarna. Ruskigt!

Vart har skogshuggarna tagit vägen? Ni vet de där muskulösa karlarna i rutiga flanellskjortor. De har uppenbarligen ersatts av skräcködlor. Effektiva är de, men hu så det ser ut efteråt! De lämnar allt "smått". Varför tar de ner träd som inte används? Nåväl, det som var intressant staplades snyggt upp efter vägen.

Timmerbilen har fortfarande inte varit här och hämtat stockarna. Blir intressant om han kommer när vägen är lagom blöt. Håller den då? Inte mitt problem! Hur som haver, så här ser det ut överallt numera...

En massa bråte eller... Torparkärringen ser VED! Massor av ved som bara ligger där! Det är kris på björkved i denna region så vad hittar man på då? Jo, man köper sig ett lämpligt hjälpmedel och drar hem träden = )

Det blev en elektrisk till att börja med. Jag har en aversion mot riktiga motorsågar, har väl sett Texas Chainsaw Massacre en gång för mycket, he he. Njae, egentligen ville jag inte lägga ut för mycket pengar och denna fungerar utmärkt. Från början sågade jag för hand, men gissa om det var jobbigt! Det jobbiga nu är att kvista av och dra hem träden.

Jag pysslade med detta i eftermiddags och sedan klöv jag, medelst yxa förstås. Det finns gränser för vilka moderniteter en torparkärring skaffar sig, fniss. Ett par kärror blev det innan myggen utlöste ett smärre psykbryt!

Den ved jag pysslar med nu blir bra till jul ungefär. Hoppas att det inte regnar i mörrn så jag kan fortsätta! Detta kallar jag hemmagym och så otroligt långt från mitt arbete. Jag älskar verkligen att arbeta med kroppen!

Jag har alltså tillbringat hela dagen utomhus. På förmiddagen åkte jag på spaning efter lingon. Hittade inte så många men blåbär blev det. Sen såg jag...

Trattkantareller! Nu kan vi snacka om delad uppmärksamhet, vilket inte alltid är så lätt. Det åkte svampar ner i bärhinken och bär i svamppåsen. Vojne, vojne. En underbar start på dagen var det och det tog inte lång tid att få ihop detta gäng:

He he he. Summa summarum har detta varit en givande dag. Känns lite som att hamstra inför vintern, som de gjorde förr. Vaddå känns, det är ju det jag gör! Gissa om jag kommer att känna mig stolt och nöjd till jul när jag eldar med mina egna vedträn och äter trattkantarellsoppa!

Nu förstår ni att jag är en tämligen anspråkslös person, som verkligen njuter av de små tingen i livet (även om jag gillar att köpa dyra skor ibland, hihi). Som avslutning bjuder jag på morgonens måne, med kratrar och allt! Tack för att ni delade denna dag med mig och ha nu en fantaastisk lördagskväll mina vänner!