Lite uppdatering

Guud, vad jag slarvar med bloggandet! Det är helt enkelt så att jag gläds åt att ha maken hemma så allt annat får stå åt sidan. Nåväl, jag kan rapportera om lite av varje här. Börjar på julafton. Granen klädd och den stod där och såg vacker ut. Min fina flicka ville också fira jul med gran och allt, men hon bor inte inomhus. Kolla granen ville hon helt klart och hon är inte dum. Den gamla tvättmaskinen lyckades jag baxa ut (h-vittis vad tunga de gamla naskinerna är) men orken tog slut utanför altandörren. Himla bra, tyckte Kråkan och hoppade upp på den för att titta in på gran och julmys.

Detta måste vara den raraste påfågeln i världen! Tänk att jag skulle få en sådan underbar extra familjemedlem! Jag är oändligt tacksam för de överraskningar som livet kan bjuda på. Aldrig glömmer jag den dagen i juni när båda fåglarna kom hit. Inte heller veckan efter, när Kråkan var tillbaka. Tänk, att hon valde att bo hos mig... Nej, nu får jag sluta innan det blir för snyftigt ;-)

När jag ändå är inne på ämnet fåglar, ser ni den? En ny bekantskap för mig. Jag fick en dålig bild på den som hjälpte mig att hitta den i fågelboken. En trädsmygare. Vilket kalasnamn! Den som hitta på det borde få pris, för det är precis vad det är - en som smyger på träd = )

Vilken liten raring! Jag hoppas att den smyger sig tillbaka fler gånger. Vad mer kan jag hitta på? Jo, vädret såklart! Fatta att julhelgen bjöd på otroliga 8-9 grader! Rena våren! På Annandag jul gjorde jag något jag ALDRIG gjort förut, som jag gärna inför som tradition, jag pysslade i trädgården! Det var dessutom så varmt att jag tog av jackan! Underbart!

Den stora rabatten som jag gjorde ännu lite större när jag var sjukskriven var inte klar, men nu är stenarna på plats. Jag måste berätta mer om min kompis Kråkan här. Hon älskar ju att ha sin torparkärring i trädgården och när jag höll på med stenarna blev det fart på henne. Först hördes flaxandet från en stor fågel, sedan kom galandet. När hon flyger låter hon ungefär som kvinnor i t.ex Mellanöstern när de är glada och firar. Ni förstår kanske vad jag menar, en sorts trallande/drillande läte... Nåväl, Kråkis hojtade och kom flygande över mig en sväng. Sedan landade hon, hoppade omkring lite och flög ett varv till. Tala om lycklig pippi!

Kråkis är överhuvudtaget väldans speciell. Hon kommer bara ut om jag är ute och då far hon efter mig som en hund eller nåt... Söting = )

Till ordningen! Så praktiskt att de grävt ned elledningen, det har kommit fram mycket sten. Jag behöver bara gå till andra sidan vägen och hämta, he he. Det gröna ni ser (inte gräset utan i rabatten) är lejongapen. Jag har inte hjärta att röra dem, de ser ju fina ut. Och ja, jag har plockat in frön som ska sås till våren. Tro mig, det var en fantastisk känsla att pyssla med detta under julen. När jag bodde i V-botten brukade jag stå inne och titta ut på all snön och visualisera trädgården och på så sätt planera för sådd och rabatter. Inte fasiken gick det att vara ute och gräva! Tala om att hitta rätt plats i livet (och nu har jag fullständigt förträngt förra julen som var skitkall och med massor av snö). Vad mycket text det blev, slänger in en bild från förra julen.

Så här på slutet kan jag konstatera att stormen Dagmar kom och gick. Det blåste rejält på natten men det blev ingen åverkan. Dagens storm fick inget namn, men den var värre. Den lilla julgranen som står (stod) i skottkärran hamnade i rabatten. Jag ställde tillbaka den och säkrade den. Nu är den tillbaka och den har självdekorerat. Maken tycker det blev snyggt. Jag vet inte jag, framförallt inte sedan jag nyss var ute och tog bilden. Sladden är 50 cm ovanför marken och en farlig snubbeltråd, ha ha.

Idag har det också varit varmt och dagen har ägnats åt ved. T-kärringen trotsade stormen och gick ut. Började med en trevlig skogsprommis tillsammans med Tasse och plockade näver. Efter avverkningen ligger det massor av näver och skräpar. Himlans bra när man ska göra upp eld. Det är alltid lika mysigt när Tasse följer med. Visst har jag fina husdjur! Så sällskapliga och mysiga! Aaahhh, kärlek...

Om nu någon undrar vad maken har för sig i allt detta mys så kan jag upplysa om att han håller sig inne. Lugn och fin. Han har fortfarande ont i foten efter skadan. Först gips i flera veckor, sedan en sådan där manick som går att ta av och den rök veckan innan jul. Alltså, myser han mest inomhus och matas med nötter och annat smask. Precis som alla andra i denna familj = )

Nu har jag suttit här länge nog, dags att avsluta. Måste bara berätta att efter ved och annat idag så har jag börjat med en ny rabatt. Nu är det brått för de pratar om snö på TV, bläähhh. Mer info kommer en annan gång. Lev och mys, kära vänner. Vi hörs!



I brist på blomster i trädgården, får man njuta av köpesblommor!