Vintertid

Suck, pust och stön... Vad jag avskyr denna tidsomställning! Mitt kroppsliga system har mycket svårt för detta, så hela tillvaron är upp- och nervänd. Om man nu ska ändra klockan, varför ändrar de då inte TV-tablån också? Program som tidigare börjar vid 21.00 (vilket är OK) börjar ju nu 22.00 om man tänker den gamla tiden. Alltså ska man vara vaken nästan till midnatt innan de är slut!!! Hänger ni med i svängarna här, hihi. Om man  som vissa torparkärringar verkligen vill se vissa serier, håller man sig vaken och passerar därmed tröskeln och får lite svårt att somna.

Hur blir det då på morgonen?  Vanligtvis ringer väckaren vid halv sju vilket innebär att Tasse nu väcker mig halv sex (om man tänker att det ju är halv sju enligt den gamla tiden). Jag vägrar kliva upp och att somna om då innebär att jag är dödstrött när det är dags att gå upp... Nåväl, det tar ett tag sedan blir det bättre. Det tråkiga är att jag passar bättre för sommartidssystemet, jag blir aldrig riktigt i fas vintertid.

Mycket text och härliga kringelikrokar, he he. Jag åstadkommer då åtminstone något denna kväll. Jag kokar nämligen ny sylt. Denna gång blåbär, några jordgubbar och smultron. Blir smask till frukostsoyghurten!

I övrigt finns inte mycket att förtälja. I söndags tog jag en tur till skogs och plockade lite trattkantareller. Jag kände att gammkroppen behövde vila efter allt byggande. Det var höstvackert och en synnerligen behaglig tempetatur. Vi har legat runt 12 grader de senaste dagarna! Färgprakten börjar mattas av och löven på träden blir färre och färre (och fler och fler på backen).

Ekarna som är sist ut på våren hänger som kompensation kvar längst på hösten. Deras orangea/rostbruna färg är läcker tycker jag! Snyggt mot de gula björkarna också.

Med detta avslutar jag för ikväll. Soffan kallar, eller är det sängen... Tisdagsmys på er!