tisdag 4 januari 2011

Fördröjning

Finns det någon fler än jag som har problem med fördröjning? Kanske inte riktigt problem, men helt klart en källa till irritation. Ta t ex fördröjning i sport. En hockeymatch som sänds ett par timmar i efterskott. Hur kul är det när någon ringer när det är som mest spännande och skriker: VI VANN!!! Sådant kan förstöra kvällen för vem som helst. Numera händer detta inte (tror jag) genom alla kanaler som vi har, vare sig vi vill ha dem eller inte. Måste inflika att jag en gågn för många år sedan spelade in finalmatchen i Elitserien. Jag jobbade kväll och var plötsligt intressserad av svensk hockey (föredrar VM eller OS) och jag hejade på HV71, outsiderlaget som tog sig till final. Den kvällen var jag livrädd att någon skulle komma med en oönskad upplysning, men faktiskt inte. Jag såg matchen på natten och HV vann! Riktigt kul. Nu sitter Norrlänningarna och svär åt mig som den förrädare jag var. Till mitt försvar måste jag fråga: var fanns Norrlandslagen det året?

Något mer aktuellt som frestar på mitt tålamod är Tasse. Han har fördröjning. Ofta. Hur tänker hon nu, undrar ni. Jo, han jamar och vill ut. Jag är lyhörd och kommer direkt till undsättning.

Kom då gubben, du är så duktig och fiin...

Tror ni han kommer till dörren? Icke! Han sätter sig mitt på köksgolvet och tittar på mig. Jag fortsätter att locka och berättar om vilket vackert väder det är. Lite mer av varav Duktig och fiin. Ingen reaktion. Jag blir lite småsur och går därifrån och vad tror ni händer? Han tar några steg till mot dörren och meddelar att han MÅSTE ut och kissa!

Samma procedur igen och till slut, efter lång stund, går han ut. Tur att matte är Lugn och fiin...



Nu är det där med fördröjning inte bara av ondo. Även jag är utrustad med en sådan funktion. Tur är väl det och jag hoppas att ingen provat den ännu. Romröran.

Jag kom på ikväll att jag skrev gravlaxsås i receptet (fråga inte hur jag plötsligt kom ihåg det, men jag såg inlägget för min inre syn och där stod det: GRAVLAXSÅS). Snälla, glöm det! Det ska naturligtvis inte vara det i romröra! Det är ett annat recept.

Jag ber om ursäkt för denna miss, har svårt att tro att det blir gott. Jag lägger upp det riktiga receptet igen. 

Lycka är
Att våga stå för sina misstag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar