Flygande skönheter och andra flygfän

Jag hade inte tänkt skriva något ikväll, men det blev så spännande när jag kom hem att jag inte kan låta bli. Det blir dessutom ett låångt inlägg...

Det är otroligt fuktigt och kvavt ute och varmt... Jag hade fler krukor att fylla med blommor, så självklart gick jag ut efter jobbet. Jag känner mig riktigt nöjd med dagsverket!

Klimatet passar tydligen utmärkt om man är fjäril, för så många har jag aldrig haft omkring mig förutom i något fjärilshus. En jättehäftig känsla att ha dem fladdrande runt kroppen! I huvudsak var det nässelfjärilar och en tyckte att jag var så trevlig att den ville flytta in...

Kan torparkärringen vara så snäll och hjälpa mig med dörren?

Om ni minns trollsländorna som inte ville låta sig fotograferas, så var det ett nytt gäng i farten ikväll. När de inte fräste förbi håret så satt de lugnt och fint och lät skogsLisa plåta.

En förstoring visade som vanligt något spännande. Kolla in "ögonen" på ryggen!

Det sjöd av liv i skogen denna kväll. Förutom insekter, var fåglarna tokigare än vanligt. En av mina befjädrade vänner har irriterat mig i några dagar (ni läste rätt, jag kan ha den inställningen när det handlar om ickemänskliga varelser). Den sjunger inte utan GAPAR. Oavbrutet!!! Jag hade en misstänkt men var inte säker. Alla är oskyldiga till motsatsen är bevisad. Alltså gick jag och kollade. Sherlock Torparkärring hade rätt! Förutom glädjen av det, så fick jag nästa gynnare som skickligt undvikit kameran på bild.

Hackspetten! De är dessutom två, vilket förklarar oväsendet. Vilket även innebär att jag snart har en hel klan hackspettar några träd bort. Ensamt i skogen? Absolut inte! Jag har fler grannar än vem som helst som bor i ett höghusområde i storschtaan = D

Trodde ni att det var slut där? Nehej då! Jag hamnade på krogen också och träffade på någon som verkligen vet att festa.

                              Tjohoo, så många bägare som skådar mitt norra öga!

Tur jag alltid har med eget sugrör...

...men en sådan där rolig knorr på!



Jag tror jag tar en slurk till!

Plötsligt fick uttrycket Titta för djupt i glaset en helt ny innebörd för torparkärringen:

Now we´re talkin´! Tyvärr stannade jag inte kvar och såg hur det slutade. Man kan ju alltid gissa dock...

På denna naturens megastora utomhuskrog fanns det även de som drog sig undan lite, för att kunna tala enskilt.

Så gott folk kommer vi till slutklämmen. Jag har sparat det bästa till sist. Det dök nämligen upp en mycket speciell gäst ikväll. Jag har gång tidigare i mitt liv sett en snabb skymt av denna otroligt vackra fjäril. Den är mycket stor (72-90 cm vingspann) och håller enligt Wikipedia på att snabbt minska i antal. Jag hoppas att den kommer tillbaka fler gånger, för det blev ingen optimal bild. Jag var nämligen så exalterad att jag hade svårt att fixa skärpan.

Mina damer och herrar, torparkärringen proudly presents:

Papilio Machaon, Makaonfjäril!