Lisas hörna

Jag har mixtrat en del här, som ni ser. Det är svårt att hålla småfingrarna i styr när man väl börjar trycka på knapparna. Tyckte först att det bruna var helt fel, men ju mer jag mixtrade, desto mer tyckte jag om det. Har även lekt lite med Paint och Picasa, så nu kommer en liten mussekvens också. Om jag får till runbrikbilden också, så blir det nog bra...

Så över till ämnet. Nu har jag gjort det. Min alldeles egna hörna uppe på vinden/loftet. Denna våning har fungerat som förråd sedan vi flyttade hit. Någonstans måste man förvara prylar och det är ju inte så stort här. Genom att det är snedtak nästan ända till golvet är det svårmöblerat, men vi ska specialbygga förvaringsplatser framöver...

Hur som helst, en kväll i somras skulle maken se fotbolls-VM, något jag mer än gärna klarar mig utan. Det mesta i sportväg ligger på intresssenivå minus för min del. Nåväl, jag flydde upp på vinden medelst en spännande talbok och en stickning. Där jag då sitter och ser mig omkring kommer en känsla smygande. Känslan av att här skulle jag kunna göra en egen hörna. En fåtölj, ett litet bord...  Någon förvaringsplats för mina garner och tyger, färger och pysselprylar... Förstås skulle jag också kunna utnyttja en del av platsen till mina plantor!

De första att flytta in var lammöronen och pelargonerna. Fönstret är pyttelitet, men i nuläget får de plats. Sedan var det dags för mig att bygga bo. Hade hittat en lampa i en secondhandbutik som passar utmärkt om man ska sitta och pyssla. Den fåtölj jag köpt för detta ändamål, gick dock inte in genom dörröppningen till trappen. Det är en mycket smal dörr. När torpet byggdes var det inte tänkt att vinden skulle användas som bostad, det är på senare år som den varmbonats. Vände och vred så svetten lackade men det gick inte ändå. Plockade bort dörren, men icke! Nu steg adrenalinet i torparkärringen och tankarna blev allt mer elakartade. Funderade på att riva bort dörrkarmen, men hejdade mig. För att inte nå skadligt höga nivåer av ilska, tog jag helt enkelt en annan fåtölj.

Vips så hade jag en egen hörna! Här kan jag sitta och fantisera med fötterna på min njutplätt. Japp, kudden som ligger på fotpallen är en sådan. Den är en mycket omtyckt gåva från en vän. Mycket återstår dock att göra i Lisas hörna, men...

Nu är jag inte såå egotrippad att jag och enbart jag har tillträde till detta krypin. Jag ska bjuda in maken på inflyttningsfest när han kommer hem, men vad ska han sitta på... Ja, ja, det reder sig nog. Det skulle kanske vara fint med ett gäng stora kuddar på golvet bredvid ljuslyktan? Joo, tänk vad mysigt med kuddar klädda i hemvävda tyger! Misstänker att det finns fler som kommer att uppskatta detta ställe. Någon som är liten (nåja) och gul (det stämmer). Hmm, får nog fundera på det där lite. Tasse är ju inte någon hårlös Sfinx direkt...

Avslutar med något som verkligen sätter fart på livsglädjen. När svanarna dyker upp i diken och på vattenfyllda åkrar, då är det VÅR! Med detta önskar jag er en fortsatt trevlig kväll!