SSDD

De av er som gillar Stephen King känner igen uttrycket SSDD - Same Shit Different Day från boken/filmen Dreamcatcher. Det är en bra sammanfattning här, bortsett från att doktorn hade rätt när han sa att hörseln kunde bli ännu sämre. Idag hör jag inte ens något skrap... Jag kämpar verkligen för att hålla humöret något så när uppe. Detta är så fruktansvärt otäckt! Jag kollade lite på nätet om Sudden deaf vilket inte var så smart. Jag tror jag föredrar min alienteori... Nåväl, he vål better sen som Västerbottningarna säger (det blir bättre sedan om nu någon inte fattade det, hihi).

Doktor Tasse tar väl hand om mig, som vanligt. Han tröstar när jag är ledsen och viker inte från min sida. Kråkan gjorde ett hörseltest på mig och tutade rätt i ansiktet på mig. Fattar inte varför maken tycker att hon låter hemsk, hon hörs ju inte alls, HA HA HAAA!!!!

Min medicinska status fick mig att tänka på Ludwig van Beethoven. En av mina favoriter. Jag hittade en passande video på YouTube; Månskenssonaten. Vacker musik och vackra månbilder. Varsågoda, mina vänner!

Beethoven var fullständigt döv och han skrev fantastisk musik. Undrar om det betyder att jag kan skriva halvbra symfonier? Har inget piano och har inte längre någon koll på noter. Hmmm, får fundera på det...

Jag återkommer när jag har något vettigt att komma med. Nu ska jag återgå till Inspector Frost. Jag lyder farbror doktorn och vilar. Om sanningen ska fram så är det mest för att jag märker av min defekt mindre om jag ligger och ser på film med låg volym...