fredag 28 oktober 2011

Tillbaka på banan

Jaha, så var första dagen på jobbet efter sjukskrivningen avklarad. Trevligt att träffa kollegorna och arbetskamraterna, men också ganska jobbigt. Halva dagen gick åt för att hitta nya tider för allt som ställts in. Nåväl, det var ändå en lugn uppstart. Fortfarande blir jag trött av ljud så det passar bra att sitta med almanackan och skriva mail = )

I övrigt inte så mycket nytt och spännande. Bygget av Kråkans bo stannade av pga materialbrist. Isoleringen tog slut. Det är en stor nackdel med att inte ha dragkrok på bilen, man får inte hem så mycket varje gång. I eftermiddags köpte jag mer, så nu känns det nära... Jag hade en "hjälpreda" även på onsdagskväll, fast den var inte så effektiv. Faktiskt ganska långsam...


Den lilla vännen hade förmodligen liftat in med någon planka. Han återfördes såklart till naturen! När vi ändå är inne på djur, så hade vi besök denna dag. Av ovanligt närgångna flygfän. Torparkärringen var på väg till uthuset när Kråkan varnade. Två örnar på inflygning och den ena flög ganska lågt. Jag sprang likt en gasell (eller kanske något mindre gracilt) in för att hämta kameran. Väl ute igen hade Örnie dragit sig högre upp. Nu var en av hans polare här också.


 Tänk om de någon gång kunde vara lite närmre när de flyger i par. Vilken bild det skulle bli! Även om jag är rädd om min "kråka" så upphör jag aldrig att fascineras över dessa majestätiska fåglar. Det ger en verklig kick när de kommer "nära", men jäklar om de kommer för nära! Håll med om att de är ståtliga...



Kolla in hur vackert den håller ihop fötterna. Full poäng om det skulle vara simhopp! Jag blev dessutom smått förälskad i ansiktet. Vilken målmedvetenhet och stolthet!

Nu är det bäst att jag byter fokus, för det börjar bli ganska knasigt det här = ) Bara en sak till. Någon gång hoppas jag att jag är redo när de kommer så där nära. Tänk att få en fin närbild på huvudet... Jag vill hur som helst inte ha en örn I huvudet, tack!

För att återgå till denna dag så passade jag på att förse mig med mer kastanjer. Nu hade det ramlat ner en hel del men jag har konkurrenter. Vet inte om det är människor eller ekorrar, men jag är mycket nöjd över dagens skörd.




Jag undrar hur man ska förvara dem. Det hade varit supermysigt att kunna rosta dem till jul. Ni vet ju vad Dean Maritn sjunger; Chestnuts roasting on an open fire...Eller var det inte han? Jag har en underbar version av denna sång som jag skulle vilja dela med er när det närmar sig jul, men den är lite speciell. Kanske någon då tar illa vara... Det krävs knasig humor för att uppskatta att Chipmunk´s roasting... Får se hur jag gör, det är ju faktiskt MIN blogg, he he.

Nej, nu blir det inget mer ikväll. Jag ska kolla in vad andra pysslat med och sedan är det dags för godnattsaga. Härmed önskar jag eder ett fint fredagsmys och på återskrivande!



4 kommentarer:

  1. Vilken otroligt duktig kvinna du är :) bygger och sliter för full, drar hem träd som du sågar i bitar och klyver :) va stolt över det du gör för du är fantastisk. Vad kul att du kunnat börja jobba igen och hoppas du snart är fullt frisk i dina öron för jag tror nog att du verkligen behövs på ditt jobb Kram Suss

    SvaraRadera
  2. Örnar... jag har bara sett örnar en endaste liten gång och det var på Österlen i Fyledalen en vinter för ganska många år sedan. Alla fåglar är intressanta...rovfåglarna har det där lilla extra som du skriver. De är eleganta och förnäma ochh aristokratiska... om man jämför med ett gäng skränande kajor som jag ser varje dag. Fast kajorna och andra kråkfåglar är ju så himla trevliga, påhittiga och finurliga och retsamma på en och samma gång.

    Lycka till med bygget... ta inte ut dig nu bara. Sätt Snigel i arbete vet jag...

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  3. Tillbaka i det gamla lunket igen alltså, på ett sätt måste man väl säga grattis, men 26 veckor betald semester hade inte varit dumt det heller.. Tänk att det alltid finns så mycket annat man hellre skulle kunna hålla på med. Men det är väl som med allt annat, konstraster, hade vi inte jobbat hade vi kanske inte uppskattat fritiden heller??
    Oansett är dom stora rovfåglarna stiliga, bara se på den överlägsna minen. Dom vet vem som egentligen bestämmer. Det är nog bra att dom håller sig lite på avstånd.
    Ha en fin start på helgen och ledigheten :)

    SvaraRadera
  4. Men så otroligt i mitt tycke att kunna fota dessa örnar! Alltid, alltid är kameran borta när de kommer på besök här. Och så stoooora de är. Jag blir lite orolig när de kretsar runt oss när jag är ute med vovven... tänk om de ser vovven som nästa måltid!
    Och du har börjat jobba. Men du är ju inte riktigt bra än... går du med dina gula skyddskåpor på jobbet?
    Vet du, vi köpte såna där ätbara kastanjer en gång och rostade, men det blev inget gott... Vi har ju ett kastanjträd, men de kastanjerna går inte att äta. För det vore ju kul att prova en gång till, för säkert var det nåt fel jag gjorde första gången. Och det låter ju gott, rostade kastanjer.
    heanku

    SvaraRadera